Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Rörelseorganen

Nytt verktyg ska se om RA-patienter tar ut sig på jobbet

Publicerad: 19 september 2022, 08:00

Med nyöversatta formulär ska arbetsterapeuter och rehabkoordinatorer bättre kunna bedöma RA-patienters arbetssituation. T.v. Mathilda Björk.

Foto: Mostphotos

I dag kan många med reumatoid artrit yrkesarbeta, men risken är att man tar ut sig och behöver sjukskrivning. Vid Linköpings universitet tar forskarna fram ett verktyg för att kartlägga om arbetssituationen är hållbar.


Ämnen i artikeln:

Reumatoid artrtitReumatologiLinköpings universitetToppnyheterRedaktionens valToppnyheter ArbetslivToppnyheter Allmänmedicin

 De biologiska läkemedlen mot reumatoid artrit, RA, började användas vid millennieskiftet och har av många beskrivits som en revolution. Men de kom också med en förväntan om minskad sjukskrivning, menar Mathilda Björk, professor i arbetsterapi vid Linköpings universitet.

– Läkemedlen är dyra och det har funnits en outtalad förväntan att det ska fungera att jobba. Men smärta och trötthet försvinner inte vilket ökar risken för sjuknärvaro, säger hon.

Mathilda Björk nämner en internationell studie från 2015 där det sågs att 80 procent av personer med RA som arbetade hade en månad eller mer sjukfrånvaro per år.

– Det pekar på att man är i riskzonen att inte ha en hållbar arbetssituation, säger hon.

Läs också: Unik studie undersöker konsekvenser i vuxenlivet efter barnreumatism 

Mathilda Björk och hennes kolleger översätter och anpassar ett kanadensiskt bedömningsverktyg till svenska förhållanden. Med hjälp av skattningsskalor kartläggs arbetsplatsen och vilket stöd som behövs, se faktaruta.

– Informationen kan också användas förebyggande för att skapa en hållbar arbetssituation och här skulle vi gärna se att även företagshälsovården och arbetsgivaren är med, säger hon.

Den skala som i original handlar om policyer, förmåner och anpassningar på arbetet är dock inte helt tillämplig i Sverige.

– Vår arbetsmiljölag kräver att arbetsgivaren ska anpassa arbetsplatsen. I stället kommer vi att fråga ”Följer din arbetsgivare arbetsmiljölagstiftningen?”, säger Mathilda Björk.

Nio arbetande RA-patienter mellan 23 och 68 år har fyllt i och intervjuats om formulärens relevans i svensk kontext.

– De lyfte särskilt fram skalan som handlar om stressen att arbeta och ha en kronisk sjukdom. Stressen i att man är lite långsammare på grund av smärta, eller att man har svårt att koncentrera sig, är annars väldigt osynlig, säger hon.

Läs också: Svenska barns psykiska mående efter mis-C synas

Enligt Mathilda Björk visar tester i Kanada och England att frågeformulären kan hitta personer med risk för svårigheter på jobbet och även deras behov av insatser, REF. Inom arbetsterapin pratar man om aspekterna individ, aktivitet och miljö.

– En miljöanpassning kan vara ett speciellt tangentbord, medan en aktivitetsanpassning kan vara att börja en timme senare för att man är morgonstel. På individnivå kan det handla om att aktivt träna upp sin styrka eller sina förmågor, exemplifierar Mathilda Björk.

I slutet av augusti började RA-patienter i Jönköping, Värnamo och Nässjö fylla i formulären. Sammanlagt ska 300 patienter delta, vissa via Reumatikerförbundets hemsida och förhoppningen är att ha data insamlade inom ett halvår.

– Utifrån dessa kan vi göra analyser av vilka faktorer som utgör de största hindren och även identifiera stödjande faktorer. Sedan är det dags att formulären släpps fria för användning, i första hand hos arbetsterapeuter och rehab-koordinatorer, säger Mathilda Björk. 

Så fungerar det nya bedömningsverktyget

- I projektet pågår arbete med att översätta och kulturellt anpassa sju frågeformulär till svenska förhållanden. Alla behöver inte användas i varje situation.

- Formulären kartlägger aspekter som stödjer och hindrar arbete.

- De sju mäter: arbetsrelaterade svårigheter, nuvarande arbetssituation och sjukfrånvaro senaste sex månaderna, arbetets krav i relation till hälsotillstånd, stöd från chefer och kollegor, upplevd stress på arbetet, relation mellan hälsotillstånd, arbete och privatliv samt policyer, förmåner och anpassningar på arbetet.

- Projektet finansieras av organisationen Eular och översättning och anpassning sker även i Storbritannien och Tjeckien.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Lotta Fredholm

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev