Skonsam reparation av klaffläckage fungerar på sikt

– Det är robusta och starka resultat för kateteringreppet. Jag skulle gärna se att betydligt fler patienter inom svensk sjukvård får tillgång till behandlingen, säger Andreas Rück som är överläkare vid enheten för kardiologi på Karolinska universitetssjukhuset.

I fokus står tekniken transcatheter edge-to-edge repair, vilket är en minimalinvasiv och endovaskulär procedur. Den används vid mitralisinsufficiens där klaffen mellan hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare läcker, vilket ger ett bakåtflöde av blod.

Läs också: Banbrytande fynd vid svårbehandlad hjärtsvikt

Enkelt förklarat förs en kateter in i hjärtat, via en ven i ljumsken, och den läckande klaffen nyps ihop med en eller två metallklämmor. Metoden är inte etablerad på alla universitetssjukhus i Sverige utan nuvarande standard för patientgruppen är oftast läkemedelsbehandling. Däremot utförs transcatheter edge-to-edge repair vid Karolinska universitetssjukhuset. Över 50 sådana ingrepp görs om året.

– Det är inte rimligt att jättemånga fler sjukhus startar liknande verksamheter eftersom den kateterbaserade tekniken både är dyr och tekniskt svårt att utföra. Men jag skulle gärna se att fler lämpliga kandidater faktiskt remitteras vidare, säger Andreas Rück.

I den randomiserade studien deltog över 600 patienter som hade hjärtsvikt, vilket i sin tur orsakat måttlig till svår eller svår mitralisinsufficiens. De hade inte blivit hjälpta av läkemedelsbehandling. Forskarna ville undersöka om prognosen blev bättre med tillägg av den kateterbaserade tekniken, och via lottning fick cirka hälften av deltagarna även klaffen reparerad. Uppföljningen varade i fem år.

Under femårsperioden låg den årliga andelen sjukhusinläggningar för hjärtsvikt på 33,1 procent bland dem som fick transcatheter edge-to-edge repair. Motsvarande siffra var högre, 57,2 procent, med enbart läkemedelsbehandling.

Andelen dödsfall oavsett orsak låg på 57,3 procent efter tillägg med katetertekniken, medan siffran hamnade på 67,2 procent i kontrollgruppen.

1,4 procent av patienterna som fick sin klaff reparerad drabbades av skador till följd av proceduren.

– Det är en låg och förväntad siffra. Ingreppet är visserligen dyrt och krångligt att utföra men det är sällan man råkar skada patienterna, säger Andreas Rück.

Han påpekar att tekniken har vidareutvecklats sedan den aktuella studien startade, och att man kan förvänta sig ännu något bättre resultat med utrustningen som används i nuläget.

Att ha hjärtsvikt och sekundär mitralisinsufficiens är inget ovanligt tillstånd och årligen insjuknar ett par hundra patienter i Sverige, uppskattar Andreas Rück.

Studien är finansierad av läkemedelsbolaget Abbott. Patienterna kom från USA och Kanada.

Läs mer i abstract:

Gregg Stone med flera. Five-Year Follow-up after Transcatheter Repair of Secondary Mitral Regurgitation. The New England Journal of Medicine, publicerad online den 5 mars 2023. DOI: 10.1056/NEJMoa2300213