Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kommunal Hälsa

Stor vilja att lära sig nytt när pandemin kom

Publicerad: 21 september 2022, 10:00

Milja Ranung, specialistsjuksköterska och projektledare vid Nestor FoU-center, beskriver första pandemivågen som en period full av information som hemtjänstens chefer och medarbetare skulle ta till sig på olika sätt.

Foto: Linda Nyholm/Nestor FoU, Jessica Gow/TT

Viljan och motivationen att lära nytt var stor inom hemtjänsten när covid-19 kom, visar Nestor FoU-centers rapport ”I skuggan av coronaviruset”.
”Först var man väldigt rädd och orolig. Men ju mer kunskap man fick desto tryggare och lugnare blev man”, säger projektledaren Milja Ranung.


Ämnen i artikeln:

HemtjänstCovid-19ToppnyheterToppnyheter Kommunal Hälsa

När pandemin svepte in i början av 2020 hamnade äldreomsorgen mitt i stormens öga. Hygienrutiner uppdaterades, skyddsutrustning skulle på och arbetsplatsträffar var ett minne blott. 

– Det var styrdokument, det var webbutbildningar... mycket kretsade kring hygienrutiner. Man var hela tiden tvungen att lära sig snabbt hur man skulle göra, säger Milja Ranung, specialistsjuksköterska och projektledare vid Nestor FoU-center.

Läs också: Forskare varnar för förändringshysteri 

Nestor FoU-center, som är en kommun- och regionägd forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms län, har tagit tempen på hur hemtjänstens medarbetare upplevde första året med covid-19. Med hjälp av enkäter och gruppintervjuer med chefer, undersköterskor och vårdbiträden som arbetar inom hemtjänsten i södra Stockholm har Milja Ranung och kollegan Karin Johansson undersökt hur förutsättningarna för kunskapshöjning och lärande påverkades under första pandemivågen.

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Vimeo är blockerad under “Visa våra partners”.

Milja Ranung beskriver en period som kom att handla mycket om information som chefer och medarbetare skulle ta till sig på olika sätt. Enligt henne fanns en stor motivation ute i verksamheterna att lära sig. Majoriteten av de tillfrågade enhetscheferna ordnade interna aktiviteter som exempelvis digitala utbildningar om basala hygienrutiner och hur skyddsutrustningen skulle användas.

– Vi såg ett starkt kollegialt lärande. Man hjälptes åt väldigt, väldigt, väldigt mycket i det praktiska arbetet. Personalen lärde chefer och chefer lärde personalen. Det var ett lärande åt två håll, säger Milja Ranung.

Hemtjänsten kan av självklara skäl inte arbeta hemifrån. Uppmaningen att utöva social distansering påverkade ändå omsorgens chefer och medarbetare. Arbetsplatsträffar och informella träffpunkter för informationsutbyten försvann. Många tyckte att situationen var jobbig, visar rapporten. 

Läs också: Rasistisk jargong vardagsmat i äldreomsorgen

– Man kunde inte diskutera det man upplevde med någon annan i till exempel fikarummet. Får man inte mötas kollegialt någonstans skapar det lätt stress och oro i situationen som pandemin innebar, säger Milja Ranung.

Hur påverkade det?
– I den här situationen var det mycket oro som dämpades när man fick lära sig. Först var man väldigt rädd och orolig så klart. Men ju mer kunskap man fick desto tryggare och lugnare blev man, säger Milja Ranung och betonar att fritextsvaren i rapporten återger personliga upplevelser.

Vad är lärdomen om samma situation uppstår igen?
– Att cheferna själva också behöver stöd. Det märkte vi när vi pratade med chefer. Vissa hade fått stöd och då fanns en helt annan beredskap att stötta medarbetarna medan om man inte som chef hade fått stöd blev det mer att laga efter läge. Man kunde känna sig väldigt ensam som chef.

Hemtjänstens erfarenheter från pandemins första år

Ett urval av fritextsvar hämtade ur rapporten I skuggan av coronaviruset.

 

En ny och ansträngd arbetssituation
”I början var det kaos, otydlig information, brist på hygienartiklar som vinylhandskar, förkläden, desinfektion och munskydd. För mycket personal i små utrymmen och få möjligheter att testa sig. Beredskapen var nära noll”.

 

Hantering av informationsflödet

”Det har dimpt ner saker från myndighet, som man inte stämt av med verksamheterna hur det fungerar.” 

 

Att hantera kaos med lärande

”Jag insåg att jag inte visste så mycket, så det är viktigt tycker jag att gå kurser, där man får teoretiska kunskaper. Denna kunskap kommer i alla fall vara till nytta på jobbet”. 

 

Professionell kompetens som en förutsättning för lärande

”Lättare att förstå sammanhang i den situation vi befinner oss i, tar till exempel till sig basala hygienrutiner på ett annat sätt. Man märker att de som inte gått utbildning ställer en annan sorts frågor”. 

 

Informella samtals betydelse för lärande uteblev
”När man inte träffas i fikarummet och pratar om vad som händer etc. Där man kan ställa frågor, få information. Man missar saker när man inte har fysiska möten, spontana tankar osv, detaljer om saker som kanske inte kommer med i den sociala dokumentationen”.

 

Lärande inför framtiden

”Man brukar säga att om man gjort en sak 30 gånger så är det en rutin, nu har man gjort det kanske 3 000 gånger! Rutinerna med ex handhygienen har upprepats så extremt många gånger att de kommer att leva kvar under en lång tid”.

 

Källa: Nestor FoU-center

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här

Kommentarer publiceras efter granskning.

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev