Få hela storyn
Starta din prenumeration

Rörelseorganen

Nytt vårdförlopp ska förhindra synbortfall

Publicerad: 17 september 2021, 04:00

Aladdin Mohammad, överläkare inom reumatologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, undersöker tinningartärer med ultraljud. Metoden är ett sätt att ställa diagnosen jättecellsarterit.

Foto: Christoffer Borg Mattisson/Bildbyrån

Snabb kontakt med reumatolog är ett av inslagen som väntas ingå i det första vårdförloppet för jättecellsarterit. Just nu pågår arbetet med att få till det sista.


Ämnen i artikeln:

Skånes universitetssjukhusReumatoid artrtitUltraljudStandardiserade vårdförloppCapio ABAkademiska sjukhusetLex MariaReumatologi

En snabb start. Det är bland det viktigaste . Behandlingen – kortison i hög dos – måste inledas direkt vid klinisk misstanke, annars riskerar patienten att förlora synen.

– Konsekvenserna är allvarliga om man inte får rätt diagnos snabbt. Men om vi ger kortison i tid är chansen att patienten blir frisk stor. Det är också viktigt att kunna skilja på vilka patienter som har jättecellsarterit och vilka som inte har det. För båda de aspekterna tror jag att vårdförloppet kan spela en viktig roll, säger Aladdin Mohammad, överläkare inom reumatologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Läs även: Ny diagnostik­ banar väg för snabbspår 

Aladdin Mohammad är ordförande i den arbetsgrupp som tar fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för jättecellsartrit, en sjukdom som årligen drabbar ungefär 700 personer i Sverige. Just nu diskuteras en preliminär version internt och i mitten av november ska resultatet ut på remiss.

Jättecellsarterit ger inflammation i artärer, främst i huvud och nacke men även i andra kärl. Den första vårdkontakten är nästan alltid i primärvården eller på en akutmottagning.

– Patienten söker ofta för en ny huvudvärk i tinningområdet, som inte blir bättre av huvudvärkstabletter. Samtidigt kan man vara trött, ha feber och värk. Vissa har ont i käkarna och en mindre andel har någon form av synpåverkan, säger Aladdin Mohammad.

Läs också: Biomedicinska analytiker är nyckelspelare

Uppdaterade kriterier

Förutom att ge uppdaterade kriterier för vad som utgör välgrundad misstanke om jättecellsarterit vill arbetsgruppen också införa att det tas snabb kontakt med en reumatolog.

– Vi tycker att den första läkare som träffar patienten åtminstone ska ha en telefonkontakt med reumatolog för att rådgöra om hur man ska gå vidare. På flera håll görs det redan, men inte överallt, säger Aladdin Mohammad.

Läs också: Sfams ordförande om det nya vårdförloppet: ”Absolut inga checklistor”

Sett till antalet patienter blir det ingen stor belastning för reumatologklinikerna, men det kan bidra till säkrare diagnos, menar han.

– Genom diskussion med reumatolog kommer man snabbare närmare rätt diagnos. Om symtom och blodprover talar starkt för jättecellsarterit kommer man att starta kortisonbehandling snarast, säger Aladdin Mohammad.

För att ställa diagnosen jättecellsarterit har traditionellt biopsi av tinningartär tillsammans med klinisk bedömning varit standard. Men numera har framför allt ultraljud visat sig vara viktiga verktyg. Med ultraljud kan fler kärlområden undersökas, vilket är en fördel eftersom sjukdomen ofta påverkar fler kärl. Dessutom ger det snabba besked.

Efter den initiala kontakten med en reumatolog kan okomplicerade patienter skötas på vårdcentral. 

Snabbspår finns på en del håll

På vissa håll har snabbspår utvecklats. De omfattar ofta en jourtelefon med direktkontakt till en reumatolog och snabb undersökning med ultraljud. I vårdförloppet framhålls att sådana gärna får utvecklas på fler ställen.

Ann Knight är överläkare inom reumatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ledamot i det nationella programområdet för reumatiska sjukdomar, som har föreslagit att ett vårdförlopp för jättecellsarterit ska tas fram. Hon ser flera anledningar till varför det behövs.

– Vi vet av erfarenhet att de här patienterna sköts på olika sätt och med varierande resultat. Det återkommer lex Maria-anmälningar om blindhet orsakad av fördröjning i diagnostik och behandling, och vi ser konsekvenser av att patienter har behandlats för länge med kortison. Samtidigt har det kommit nya diagnostiska metoder och ny behandling som det är viktigt att vi utvärderar och använder jämlikt, säger hon.

Men eftersom kärldiagnostik med ultraljud inte är tillgängligt överallt så anses biopsi av tinningartär fortfarande vara standardmetoden, enligt Aladdin Mohammad.

– Den exakta formuleringen i vårdförloppet är inte klar, men antagligen kommer vi att säga att alla patienter med misstanke ska utredas med temporalisbiopsi och/eller ultraljud. Där det finns vana ultraljudsdiagnostiker kan man i vissa fall bedöma att det räcker med ultraljud, men biopsi är grunden, säger han.

Enligt Ann Knight är ett skäl till att knyta diagnosen närmare reumatologin läkemedlet Roactemra (tocilizumab), som godkändes för behandling av jättecellsarterit 2017. Det kan ges tillsammans med kortison till vissa patienter, däribland nydiagnostiserade med hög risk för allvarliga biverkningar av kortison. Kortisonet kan då trappas ut snabbare. Men behandlingen ska enligt dagens riktlinjer skötas av reumatolog. Ann Knight anser också att den tidiga reumatologkontakten är bra för att planera kortisonbehandlingen, som kan pågå under lång tid.

Brist på reumatologer kan bli problem

Ann Knight tror inte att det blir svårt att få till samarbetet mellan vårdcentral och reumatologkliniker, men att en brist på reumatologer i många delar av landet kan komma att bli ett problem.

– Men i arbetet med vårdförlopp ska inte hänsyn tas till befintliga resurser – vi ska ta fram den vård som är bäst för patienten. Om landets reumatologiansvariga skriver under på att införa det här och vårdförloppet får stöd av Socialstyrelsen, så har samtliga regioner att ansvara för adekvat kompetensförsörjning, säger hon.

Ulf Bergström är hemsjukvårdsläkare på vårdcentralen Capio Novakliniken Sjöstaden i Ystad och ledamot i vårdförloppets arbetsgrupp. Han tycker att det är bra med tydliga kriterier för vad som är välgrundad misstanke och med reumatologkontakten för att få stöd. Han ser däremot potentiella svårigheter när patienten sedan återremitteras till vårdcentralen.

– Vårdcentralen måste ha en bra uppföljningsrutin. Men dokumentationen i journalen görs väldigt olika och kan vara svår att följa, och om läkaren byts ut ofta kan det bli osäkert. Där ser jag ett möjligt problem – att vissa vårdcentraler inte har tillräckliga rutiner och resurser för optimal uppföljning. 

 

Kriterier för välgrundad misstanke

Det finns kriterier som väntas ingå i vårdförloppet för att det ska finnas välgrundad misstanke om jättecellsarterit. Patienten ska vara 50 år eller äldre och uppfylla minst två av dessa: 

Huvudvärk av ny karaktär 

Skalpömhet

Tuggsmärta

Ögonsymtom, till exempel övergående eller permanent synnedsättning och/eller dubbelseende eller synfältsbortfall

Symtom på polymyalgia reumatika (Kriteriet kan inte enbart kombineras med förhöjd SR eller CRP.)

Avvikande fynd vid palpation av temporalisartärer (pulsbortfall, sidoskillnad, ömhet, uppdrivet kärl)

Förhöjd SR och/eller CRP

Ingång i vårdförloppet ska inte ske om: En annan diagnos är mer sannolik utifrån den kliniska bilden.

Symtomen beror på skov hos patient med känd jättecellsarterit. 

Så kommer vårdförloppen till

De personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen införs efter en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med ökad jämlikhet, kvalitet och effektivitet i sjukvården som syfte. 

De nationella programområdena inom Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, SKS, anmäler intresse för att ta fram vårdförlopp och utser en arbetsgrupp för att göra det. 

Det framtagna vårdförloppet går sedan ut på remiss, där både företrädare för patienter och profession har möjlighet att lämna synpunkter.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Sara Nilsson

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News