Få hela storyn
Starta din prenumeration

Rörelseorganen

Barnsjukhus befarar nya fall av mis-C

Publicerad: 15 september 2021, 04:00

Karin Palmblad, sektionschef på barnreumatologen på Astrid Lindgens barnsjukhus i Stockholm, är orolig för att hyperinflammation efter covid-19 hos barn kommer att öka under hösten.

Foto: Anna Tärnhuvud/Bildbyrån

Barnreumatologerna på Astrid Lindgrens barnsjukhus har hittills behandlat 88 fall av hyperinflammation efter covid-19. Nu bävar sektionschefen inför hösten och varnar för att diagnosen ofta missas.


Ämnen i artikeln:

Covid-19MIS-CAstrid Lindgrens BarnsjukhusRS virusIntensivvård

Stora barnsjukhus i USA har under sensommaren larmat om fulla vårdavdelningar i takt med att den mer smittsamma deltavarianten av sars-cov-2 spridits. Även i Sverige ökar nu smittan bland unga i åldern 5 till 17 år.

Karin Palmblad är sektionschef på barnreumatologen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Här vårdas bland annat barn och unga som får den sällsynta komplikationen multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, mis-C, efter covid-19. Hon stålsätter sig inför en tuff säsong.

– Just nu sprids covid ganska kraftigt i skolan, varpå vi kan förvänta oss fler fall av mis-C om fyra veckor, mot slutet av september eller i början av oktober, säger Karin Palmblad.

Läs också: Svensk vård hittar vuxna med hyperinflammation efter covid 

Före pandemin såg barnreumatologerna på Astrid Lindgren ett eller kanske två fall med hyperinflammationen per år. 

– Sedan pandemin började har vi fram till slutet av augusti haft hand om 88 av de 278 mis-C-fall, inklusive några fall över 18 år, som hittills registrerats, vilket ju har gjort en enorm skillnad för oss när det gäller arbetsbelastning, säger Karin Palmblad, som också är registerhållare för det nationella Barnreumaregistret.

Saknar immunitet

Läget kompliceras av att fjolåret bjöd på betydligt färre fall av luftvägsinfektioner som RS-virus, RSV, och influensa än vanligt.

– Så nu har vi en hel generation småbarn som inte är immun. Och vi har nu sett RSV-infektioner dyka upp redan i augusti, vilket vi inte tidigare upplevt.

Nyligen gick också Svensk barninfektionsförening, en del av Svensk barnläkarförening, ut och uppmanade barnklinikerna att ha beredskap för fler inläggningskrävande luftvägsinfektioner i höst. 

”Det finns indikationer på att barn drabbas hårdare av #covid19 #delta och betydelsen av de uteblivna TS- och influensaepidemierna 2020/2021 är oviss”, twittrade föreningen.

Läs också: Fem röster om hösten i barnsjukvården

Barnreumatologen på Astrid Lindgren delar vårdavdelningar med andra specialistområden och barnen läggs in där det finns plats. Förra året var platssituationen ändå lösbar, då färre barn med RS-virus låg inne, uppger Karin Palmblad. 

– Det som varit kärvt är biva-platser. Men vi har den här strategin att vi identifierar i god tid och ger en tuff behandling. Det har också gjort att vi haft mycket färre som krävt biva-vård om man jämför med i omvärlden, där det är många fler som behövt iva och där man haft en mortalitet på 2–3 procent, säger Karin Palmblad.

Antal funna fall av mis-C har ökat 2021 jämfört med 2020 enligt Svenska barnreumaregistrets siffror.

Foto: Elin Brander

Läs också: Fall av mis-C – sjukhus för sjukhus 

Alla har överlevt

Sammanlagt 53 av de 278 svenska fallen har vårdats på barnintensiven, biva. Hittills har alla överlevt, berättar hon.

Våren 2020 fick Astrid Lindgren en ledande roll när det gäller behandlingen av mis-C-patienter i Sverige. Oron gällde först hur barn med barnreumatism, som får immunsuprimerande läkemedel, skulle klara covid-19. Men kollegor i Nordamerika, Italien och Spanien gav lugnande besked. De hade inte sett att dessa patienter blivit svårt sjuka i covid-19.

Sedan kom rapporter om mis-C från Storbritannien och Italien.

– Då tog vi för givet att det också skulle drabba Sverige, med våra öppna skolor och allting så vi ville vara förberedda, säger Karin Palmblad.

Hon förklarar att de tog fram en promemoria kring diagnosen, liksom behandlingsrekommendationer – och i somras enades landets barnreumatologer om nationella riktlinjer. 

Diagnos som ofta missas

Men fortfarande händer det att diagnosen missas i vården.

– Alla barnläkare i landet känner nu till mis-C – men diagnosen missas ofta hos övriga kollegor. De barn som blivit riktigt sjuka har ofta varit en doktor’s delay, till exempel då buksymtom är vanliga och fallen inte sällan hamnar som bukobservation hos kirurg. Flera opereras för appendicit, med oskyldiga blindtarmar, och de barnen hinner bli rejält försämrade innan vi kopplas in. 

Astrid Lindgrens barnreumatologer anordnar varannan vecka webbinarier kring mis-C för andra delar av vården och en jourlinje är öppen alla dagar mellan klockan 8 och 20. 

– Vi har en strategi och rutiner som gör att vi känner att vi vet hur vi ska göra när den fjärde vågen drabbar oss, säger Karin Palmblad.

Samtidigt har belastningen slitit på de fem läkare som delar på 2,6 tjänster på barnreumatologen. En är nu långtidssjukskriven och en annan försvinner till en utlandstjänst.  

– Så vi har det tufft bemanningsmässigt och jag önskar innerligt att höstens mis-C-våg uteblir, säger Karin Palmblad med eftertryck.

 

Så definieras mis-C

Mis-C är namnet på multisystemiskt inflammatoriskt syndrom hos barn men det kan också uppträda hos vuxna, mis-A. Följande kriterier kan användas för att identifiera dia-gnosen:

• Kliniska tecken på inflammatoriskt multiengagemang (påverkan på minst två organsystem) exempelvis hudutslag, inflammerade slemhinnor, chock eller lågt blodtryck, hjärtpåverkan och akuta magbesvär.

• Förhöjda inflammationsmarkörer.

• Saminfektioner kan förekomma.

• Tecken på genomgången covid-infektion, till exempel via positiv PCR, antigentest eller antikroppstester.

• Andra kriterier har enligt Karin Palmblad också visat sig värdefulla för att fastställa diagnos, som en typisk laboratoriebild med bland annat lymfopeni, hypoalbuminemi och förhöjda hjärtmarkörer.

 

Källa: WHO samt Karin Palmblad, Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Monica Kleja

Reporter

monica.kleja@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News