Få biverkningar i svensk studie av tarmscreening

– Vi är mycket nöjda så här långt. Koloskopierna har genomförts på ett bra sätt i välförberedda deltagare med rena tarmar. Framför allt har vi haft en mycket låg andel större blödningar och perforationer av tarmen. Och vi har hittills inte sett att någon skulle ha avlidit på grund av screeningen, säger Rolf Hultcrantz, som är professor i gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska institutet. 

Studien startade i början av 2014 med syfte att se om två olika metoder för tidig upptäckt av kolorektal cancer kan minska dödligheten i sjukdomen. Nästan 280 000 svenskar i 60-årsåldern inkluderades. Drygt 31 000 lottades till inbjudan till en enstaka koloskopi och drygt 60 000 lottades till inbjudan att göra två tester för blod i avföringen, så kallade FIT-test, med två års mellanrum. I den senare gruppen gjordes koloskopi på dem som hade blod i avföringen. 

Läs också: Premiärdatum oklart för nationell tarmcancerscreening 

Övriga deltagare i studien blev en kontrollgrupp som inte bjöds in till screening.

När forskarna nu sammanställt baslinjeresultaten för de två screeninggrupperna ser de bland annat: 

￭ Att upptäckten av kolorektal cancer var likartad i de två grupperna på runt 0,20 procent. 

￭ Att man upptäckte möjliga förstadier till kolorektal cancer, avancerade adenom, hos lite fler deltagare i koloskopigruppen, 2,05 procent, jämfört med i 1,60 procent i FIT-gruppen. Sådana förstadier tas bort i samband med koloskopin. 

￭ Att totalt 15 större blödningar och 2 tarmperforationer inträffade vid totalt drygt 16 500 koloskopier. 

￭ Att deltagarfrekvensen var 35 procent i koloskopigruppen och 55 procent i FIT-gruppen. 

Enligt Rolf Hultcrantz är siffrorna de väntade när det gäller fynd av cancer och förstadier. De är också i linje med att inbjudan till screening i slutändan skulle kunna leda till minst 15 procent minskad risk att dö i kolorektal cancer, vilket studien är designad att visa. 

– Tyvärr blev deltagarfrekvensen något lägre än vi ursprungligen trott , därför utökade vi studien från de runt 200 000 deltagare som var tänkt från början, säger han. 

Huvudresultaten som gäller mortalitet i cancer i kolorektal cancer väntas först kring 2035. 

I dagsläget rekommenderar Socialstyrelsen att svenskar i åldern 60 till 74 år testar sig för blod i avföringen vartannat år. Efter att Screesco-studien inkluderat klart pågår nu utrullning av detta screeningprogram i regionerna. Stockholm och Gotland startade dock sådana screeningprogram redan 2008 och invånarna i dessa regioner är inte med i Screeso-studien. 

Läs också: Jakt på blodtest för cancer bär frukt 

Den screening för blod i avföringen som används i studien skiljer sig jämfört med den testning som sker i de etablerade screeningprogrammen genom att bara två tester görs jämfört med sju. 

– Vi har höjt känsligheten på testet och hoppas att detta ska vara väl så effektivt och förhoppningsvis spara mer resurser, säger Rolf Hultrantz. 

Läs abstract till studien:

￭ Anna Forsberg med flera. Once-only colonoscopy or two rounds of faecal immunochemical testing 2 years apart for colorectal cancer screening (SCREESCO): preliminary report of a randomised controlled trial. Lancet Gastroenterology & Hepatology, publicerad online den 14 mars 2022. DOI: 10.1016/S2468-1253(21)00473-8