Få hela storyn
Starta din prenumeration

Mage-tarm

Doldisar i gallgångarna hamnar i rampljuset

Publicerad: 2 maj 2022, 04:00

Gabriel Sandblom är en av forskarna bakom den nya studien om gallgångsstenar, och verksam vid Karolinska institutet.

Foto: Gettyimages/Södersjukhuset

Är det farligare att leta efter gallgångsstenar än att låta dem ligga kvar och lurpassa? Det undersöks i en unik studie som väcker känslor. Gabriel Sandblom är en av forskarna bakom.


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutetSödersjukhusetErsta sjukhus

Det är en het potatis som forskarna tar sig an: röntgen av gallgångsträdet i samband med rutinmässiga galloperationer. Ämnet är minst sagt omdebatterat, berättar Gabriel Sandblom som är kirurg och överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm samt docent vid Karolinska institutet. 

– Många kirurger inom svensk vård ser sådan röntgen som en extra säkerhetsåtgärd. Men det går inte att säga säkert eftersom vetenskaplig evidens saknas från randomiserade studier, säger han. 

I nästan alla andra länder röntgas de djupa gallgångarna selektivt och endast om kirurgen anser det nödvändigt. Men Sverige har valt en annan väg på området. 

Läs också: Vissa gallgångar är faktiskt extra kluriga 

I fokus står alltså gallstenar. När de orsakar tydliga symtom och besvär opereras vanligtvis gallblåsan bort och runt 13 000 kolecystektomier sker i Sverige varje år. Men stenar som tar sig vidare in i de djupa gallvägarna utan att ge några symtom är en svårare nöt. Ibland orsakar stenarna inflammationer i framför allt bukspottkörteln medan de i andra fall letar sig vidare ut i tarmarna utan att göra något större väsen av sig. 

Inom svensk vård är klinisk rutin att titta efter och avlägsna stenar som hittats i de djupa gallgångarna i samband med att gallblåsan opereras bort. Metoden som främst används är ERCP, där ett duodenoskop förs ner via svalget till tolvfingertarmen där gallgångarna utmynnar. En tunn kateters förs genom instrumentet och kontrastmedel sprutas in i gallvägarna som blir genomlysta med röntgen. Men ingreppet är inte riskfritt och kan orsaka blödningar och tarmskador som ibland blir livshotande. 

– Den stora frågan är ifall patienten mår bättre på sikt om man helt enkelt låter bli att röntga de djupa gallgångarna i samband med operationen, säger Gabriel Sandblom. 

Nu går svenska forskare till botten med det hela i en första randomiserad registerstudie som görs via Gallriks, kvalitetsregistret för gallstenskirurgi. Ingen har gjort något liknande tidigare och fynden kommer att lämna avtryck över hela världen, tror Gabriel Sandblom. 

– Resultaten kommer bli vägledande på området, troligtvis även utanför Sverige. I dag saknas randomiserade studier som undersöker nyttan respektive riskerna med att röntga gallvägarna hos dessa patienter, säger han.

Men den nya forskningen tas emot med blandade känslor på hemmaplan. 

– Vissa kirurger anser att studien är onödig och att röntgen av gallvägarna är en naturlig och säker del av galloperationen. Andra välkomnar vårt initiativ, säger Gabriel Sandblom. 

Den randomiserade registerstudien startade nyligen och minst 6 000 vuxna patienter ska ingå. Via lottning får ungefär hälften gallgångarna röntgade enligt nuvarande rutin medan resterande hälft inte får sådan röntgen. Det sistnämnda gäller så länge kirurgen anser det säkert. 

Hittills har ett 30-tal patienter rekryterats från Ersta sjukhus i Stockholm. Ytterligare patienter från nio sjukhus i landet ska delta i studien. 

Forskarna vill främst veta om de två studiegrupperna skiljer sig åt gällande andelen allvarliga komplikationer ett år efter operationen. Några sekundära effektmått är dödlighet inom 30 dagar respektive ett år efter kirurgin. Man kommer att samla in data i upp till fem år.

Att Sverige valt en annan väg på området än andra länder bottnar i lokala traditioner och resultat från tidigare registerbaserade studier, berättar Gabriel Sandblom. Om svensk sjukvård behöver byta riktning och ändra rutiner kommer den nya studien att ge svar på. Inom fyra år hoppas forskarna ha de preliminära resultaten i sina händer. 

 

Ingrepp förknippat med risker

Förekomsten av asymtomatiska gallgångsstenar ligger på cirka 4 procent inom studier där gallvägarna undersökts rutinmässigt vid ett borttagande av gallblåsan. Metoden som främst används för att hitta och avlägsna sådana stenar är ERCP, endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi. Mellan 5 och 15 procent av procedurerna brukar leda till komplikationer, enligt inrapporterad data till Gallriks som är det svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi. Komplikationerna varierar från lindriga till svåra och ibland sker dödsfall. 

 

Maria Gustavsson

Reporter

maria.gustavsson@dagensmedicin.se

Dela artikeln: