Få hela storyn
Starta din prenumeration
Kirurgi
Studie stöder teori om att inflammerad blindtarm kan läka själv
Publicerad: 11 april 2022, 04:00
Operation har länge varit en standardmetod för att behandla inflammerad blindtarm. Men effekten av ingreppet, liksom av att behandla med antibiotika, har ifrågasatts vid lindriga fall.
Foto: Getty Images
I en mindre studie gav inte antibiotika bättre utläkning av okomplicerad blindtarmsinflammation, appendicit, än placebo. Studien är den första placebokontrollerade på sitt område.
– Resultatet är ytterligare en viktig pusselbit som stärker teorin om att många milda former av appendicit spontanläker och klarar sig utan behandling, säger Roland Andersson, gästprofessor i kirurgi vid Linköpings universitet och internationell auktoritet på handläggning av blindtarmsinflammation.
Antibiotikans roll i behandling av blindtarmsinflammation har diskuterats livligt. Studier har visat att det i lindriga fall kan vara ett alternativ till kirurgi. Men kritiker, däribland Roland Andersson, har framhållit att många av dessa patienter egentligen också skulle klara sig utan kirurgi och att den synbara effekten av antibiotika jämfört med kirurgi därför kanske bara beror på spontanläkning.
Läs också: Behandling av blindtarmar ska styras upp
Han och andra likasinnade experter får nu stöd av den nya studien som är gjord i Finland. 72 vuxna patienter med okomplicerad blindtarmsinflammation lottades till antibiotika eller placebo. Primärt effektmått var andelen patienter som var friska och utskrivna efter tio dagar.
Det blev fallet hos 97 procent i antibiotikagruppen och 87 procent i placebogruppen, vilket inte var en statistiskt säkerställd skillnad.
Forskarna bakom studien menar dock att det är svårt att dra säkra slutsatser från studien på grund av lågt deltagarantal, vilket hade att göra med svårigheter att tillverka de placebo- eller antibiotikaberedningar som användes. Roland Andersson håller med om att resultatet ska tolkas försiktigt.
– Samtidigt är det en mycket kort uppföljningstid och kanske hade man sett fler återfall i antibiotikagruppen om deltagarna följts längre, säger han.
Fler deltagare rapporterade biverkningar, som diarré och metallsmak, i antibiotikagruppen jämfört med i placebogruppen.
– Detta bör så klart tas med i risk-nyttabalansen. Kanske har antibiotika en liten effekt, men det ska vägas mot biverkningarna, säger Roland Andersson.
De finländska forskarna har nu planer på en större studie med syfte att visa att understödjande behandling inte är sämre än antibiotika.
– Det vore en bra idé, i synnerhet som antibiotika nu spridit sig internationellt som behandling vid okomplicerad blindtarmsinflammation, säger Roland Andersson.
Kommentarer
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Kommentarer publiceras efter granskning.
