Få hela storyn
Starta din prenumeration

Infektion

Lägre vaccinationsgrad hos utrikesfödda läkare

Publicerad: 20 april 2022, 04:00

”Att det var så tydligt bland läkarna, att det var en så pass lägre vaccinationsgrad hos de som var utrikesfödda, det trodde jag inte riktigt”, säger Rickard Ljung.

Foto: Johan Nilsson/TT, fri bild

Vaccinationstäckningen mot covid-19 var lägre hos de sjuksköterskor och läkare som inte var födda i Sverige jämfört med de som var det, enligt en ny studie från Karolinska institutet.


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutetFolkhälsomyndighetenLäkemedelsverketCovidvaccinCovid-19Toppnyheter ArbetslivToppnyheterToppnyheter Kommunal HälsaToppnyheter infektion

– Att det var så tydligt bland läkarna, att det var en så pass lägre vaccinationsgrad hos de som var utrikesfödda, det trodde jag inte riktigt, säger Rickard Ljung, docent vid institutionen för epidemiologi, Karolinska institutet, om den studie där han är försteförfattare och som nyligen publicerats online i tidskriften Vaccine.

I studien Differences by region of birth in SARS-CoV-2 vaccine coverage and positive SARS-CoV-2 test among 400 000 healthcare workers and the general population in Sweden har uppgifter ur vaccinregistret för alla levande 3,8 miljoner svenska invånare som var mellan 34 och 64 år den 31 oktober 2021 jämförts med uppgifter ur Statistiska centralbyråns yrkesdatabas samt uppgifter om födelseland. Resultatet visar bland annat att vaccinationsgraden hos kvinnliga och manliga läkare i åldern 50–64 år födda i Sverige med svenskfödda föräldrar var 96 procent, att jämföra med 84 procent hos läkare födda inom EU. Vad gäller svenskfödda kvinnliga sjuksköterskor i åldern 50 till 64 år med svenskfödda föräldrar hade de en vaccinationsgrad på 95 procent, att jämföra med 85 procent för sjuksköterskor födda inom EU.

Studien visade vidare att vaccinationsgraden för både män och kvinnor i åldern 50 till 64 år sjunker från läkare, som hade högst vaccinationsgrad, ned till sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och skötare med lägst vaccinationsgrad. Vidare hade vårdpersonal och övriga i befolkningen som var födda i Sverige av svenskfödda föräldrar en högre vaccinationsgrad än vårdpersonal och icke-vårdpersonal födda utanför riket, skriver forskarna i ett pressmeddelande.

Att vaccinationstäckningen har ett samband med utbildningsnivå är känt sedan tidigare och såväl Folkhälsomyndigheten som Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm har publicerat data om detta.

– Ju mer högutbildad man är desto snabbare tar man till sig nya medicinska rön för hälsofrämjande åtgärder eller beteenden, så är det generellt och då även gällande vaccination, säger Rickard Ljung.

Vad var bakgrunden till att inkludera födelseland i er studie, varför var det viktigt?
– Det har varit en debatt om olika vaccinationsgrad, dels i utsatta områden i storstadsområdena, dels generellt i samhället om vilka det är som inte har vaccinerat sig. Sedan har det också varit en debatt bland hälso- och sjukvårdspersonal huruvida det går att ställa krav eller inte. Och då tänkte vi att det kan vara intressant att kombinera de två analyserna.

Samtidigt var det ingen självklarhet att studien som sådan skulle bli av då frågan om födelseland är ”känslig” som Rickard Ljung uttrycker det. Han är anställd på Läkemedelsverket och har, efter godkännande från sin generaldirektör, gjort studien i sin forskarroll kopplad till Karolinska institutet. Läkemedelsverket är inte inblandat, och heller inte Folkhälsomyndigheten.

Rickard Ljung är öppen med att det finns brasklappar som bör tas i beaktande för den som läser studien. Det är exempelvis inte säkert att alla de människor som enligt Statistiska centralbyrån befinner sig i Sverige faktiskt gör det. Bor de inte i Sverige, eller om de vaccinerar sig vid en vistelse i ett annat land, vet forskarna inte huruvida de är vaccinerade eller inte. En annan svaghet är att uppgifter om yrke kommer från 2018 och att det är möjligt att personer bytt sysselsättning sedan dess.

Ett annat resultat i studien var att svenskfödda vårdbiträden hade en lägre vaccinationstäckning än svenskfödda i allmänhet.

– Det är väl utbildningsgradienten som spelar in för vårdbiträden, skötare och personliga assistenter kan man tänka sig. Det är en mer lågutbildad grupp och har faktiskt lite lägre vaccinationstäckning än befolkningen har i helhet.

Men samtidigt den grupp som kanske har tätast kontakt med de som vaccinationerna var tänkta att skydda?
– Ja, så är det.

Rickard Ljung kan tänka sig att följa upp studien med att inkludera exempelvis apotekspersonal samt att se om resultaten står sig även om en tredje dos vaccin inkluderas. 

– Men jag gör inte kvalitativa studier om varför man har valt att vaccinera sig eller inte, det får andra som kan den typen av studier göra. Det blir bättre.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Jens Krey

Reporter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln: