Få hela storyn
Starta din prenumeration

Infektion

Covidpatienter har långvarigt kraftigt ökad risk för lungemboli

Publicerad: 6 april 2022, 22:30

Blodproppar i lungorna kan i sällsynta fall vara livshotande om de är stora och sitter i centrala kärl, som i fallet i bilden till vänster. Den visar blodproppar i lungan som tagits ut ur en patient på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Forskaren Anne-Marie Fors Connolly anser att fynden i den nya studien bör göra läkare mer uppmärksamma på typiska symtom på lungemboli hos patienter som nyligen haft covid-19

Foto: Christian Dworeck, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Hans Karlsson

En stor svensk registerstudie indikerar att patienter löper mer än 30 gånger ökad risk att få en blodpropp i lungan upp till en månad efter att de testat positivt för sars-cov-2.


Ämnen i artikeln:

LungemboliUmeå universitetMedicinska nyheterCovid-19Toppnyheter

– Att covid-19 ger ökad risk för blodproppar och särskilt lungemboli är välkänt, men vi blev ändå förvånade att risken tycktes vara så förhöjd just för lungemboli, säger Anne-Marie Fors Connolly, läkare och forskningsgruppsledare vid Umeå universitet. 

Forskarna undersökte också förekomsten av djup ventrombos och blödningar i efterförloppet av covid-19 och även här såg de förhöjda risker – men inte alls lika påtagliga som för lungemboli. 

Läs också: Risk för lungpropp kan finnas kvar längre än man trott 

– Det kan finnas flera förklaringar till detta. Normalt sett orsakas lungembolier av att blodproppar som bildats på andra håll i kroppen fastnar i lungorna. Här tror vi det kan handla om att proppar ofta har bildats i lungorna på grund av virusinfektionen eller det lokala inflammatoriska påslaget av covid-19, säger Anne-Marie Fors Connolly. 

Hon och hennes kollegor har bland annat analyserat data för nästan 3 300 svenska covidpatienter som för första gången drabbats av lungemboli under pandemins första, andra och tredje våg. 

När patienterna jämfördes med sig själva i relation till när de fick covid-19 fann forskarna att risken för lungemboli var 33 gånger förhöjd i upp till 30 dagar efter diagnosen, jämfört med kontrollperioder långt före och långt efter coviddiagnosen. 

Forskarna kom fram till ett samstämmigt resultat när de i stället jämförde förstagångsinsjuknandet i lungemboli hos över en miljon svenska covidpatienter och mer än fyra miljoner kontrollindivider som klarat sig utan covid. 

I absolut tal var risken för lungemboli 0,17 procent hos covidpatienterna och 0,004 procent hos kontrollindividerna under uppföljningstiden.

– Vi tycker resultaten är tillförlitliga. Sedan är det alltid svårt att fastslå orsak och verkan i observationsstudier, säger Anne-Marie Fors Connolly. 

De förhöjda riskerna kvarstod i 180 dagar för lungemboli, i 90 dagar för djup ventrombos och i 60 dagar för blödning. Vidare såg forskarna att risken för de tre aktuella komplikationerna ökade med allvarligheten i covidsjukdomen. 

– När det gäller den förhöjda risken för blödningar tror vi att den påverkas av att svårare sjuka patienter med covid-19 får trombosprofylax, vilket ju kan ge blödningar som biverkningar. Hos milt sjuka covidpatienter såg vi ingen förhöjd risk för blödningar i efterförloppet, säger Anne-Marie Fors Connolly.

Enligt henne pekar resultaten på att läkare bör vara extra uppmärksamma att tänka ”lungemboli” hos patienter som söker för symtom som andnöd, smärta och hosta efter att de nyligen haft covid-19. 

När det gäller om behandling med trombosprofylax behöver förstärkas eller förlängas är hon mer försiktig med att uttala sig.

– Många patienter får ju redan sådan behandling och om denna ska förändras kan inte registerstudier ge svar på. Då krävs det randomiserade studier, säger Anne-Marie Fors Connolly. 

Läs hela originalstudien: 

Ioannis Katsoularis med flera. Risks of deep vein thrombosis, pulmonary embolism, and bleeding after covid-19: nationwide self-controlled cases series and matched cohort study. BMJ 2022;376:e069590  

Blodproppar fastnar i lungan

Lungembolier uppstår vanligen när venösa blodproppar som bildats i andra delar av kroppen, oftast benen, lossnar och fastnar i lungan. Andnöd, smärta och hosta är tre vanliga symtom som upplevs värre vid större embolier.

Diagnosen ställs i första hand med datortomografi, men även blodprover och ultraljud av hjärtat används. Symtomgivande lungemboli behandlas vanligen med blodförtunnande tabletter. Allvarligare fall kräver behandling med intravenös trombolys.

Många lungembolier blir aldrig diagnostiserade, så förekomsten är därför osäker. En uppskattning är att 2 500 till 10 000 fall inträffar årligen i Sverige.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln: