Få hela storyn
Starta din prenumeration

Hjärta-kärl

Vårdförlopp för kritisk benischemi har förändrat arbetssätt

Publicerad: 7 april 2022, 04:56

Bild 1/3  På kärlmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset undersöks patienten Maud Hansson av kärlkirurgen Sofia Strömberg, i mitten, och specialistsjuksköterskan Louise Koch-Nielsen. Maud Hansson har tidigare drabbats av kritisk benischemi och nu undersöks hon bland annat med hjälp av mobilappen Seewound.

Foto: Nicklas Elmrin/Bildbyrån

Färgkoder för prioritering av patienter och färre flaskhalsar på mottagningen har gett förbättringar i vården av kritisk benischemi i Göteborg respektive Uppsala.


Ämnen i artikeln:

BenartärsjukdomSahlgrenska universitetssjukhusetAkademiska sjukhusetKarolinska institutetPersoncentrerad vårdToppnyheterToppnyheter Hjärta-kärlToppnyheter Hud

Benartärsjukdom har länge ansetts vara en lite förbisedd sjukdom. Men ett lyft kan vara på väg för åtminstone de mest allvarligt sjuka patienterna – de som har kritisk benischemi, vilket innebär smärtor redan i vila och ofta i kombination med bensår.

Kritisk benischemi är nämligen föremål för ett av de första personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen som nu håller på att införas i sjukvården.

– Vi hoppas så klart att detta ska leda till förbättringar, som att patienterna snabbare uppmärksammas och fler också får en tydligare vårdkontakt efter diagnos, säger Ulf Hedin, professor i kärlkirurgi vid Karolinska institutet och ordförande i den nationella arbetsgrupp som tagit fram vårdförloppet.

I den specialiserade vården har vårdförloppet redan lett till positiva effekter på två sjukhus som Dagens Medicin varit i kontakt med. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg pekar Sofia Strömberg, sektionschef för kärlkirurgi, på att man börjat använda sig av de särskilda färgkoder som vårdförloppet förordar för prioritering av inkommande patienter.

Rött, orange och gul indikerar i fallande ordning hur bråttom det är att fatta beslut om behandling baserat på hur allvarliga symtom patienterna har. För röda patienter får det ta högst tre dagar och helst kortare tid, medan behandlingsbeslutet kan vänta i maximalt 14 dagar för gula patienter.

– Vi har ju prioriterat patienterna även tidigare. Men processen blir tydligare med de här färgkoderna och det underlättar för oss när vi planerar och prioriterar operationer, säger Sofia Strömberg.

Läs också: Livsstil och rehabilitering lyfts fram i nya hjärtriktlinjer 

Hon framhåller dock en utmaning med att det inte tillförs några extra resurser för att uppfylla alla påbuden i vårdförloppet, till exempel att varje patient i den specialiserade vården ska ha en namngiven sjuksköterska som en fast vårdkontakt. En sådan sjuksköterska, eller en ersättare, har ett koordinerande ansvar för patienten även mot öppenvården, och ska gå att nå sju dagar i veckan.

– De här uppgifterna ligger i dag delvis utspridda på flera personer. Men vi har inte resurser att skapa tjänster för de dedikerade kontaktsjuksköterskor som behövs enligt vårdförloppet. Det råder dessutom generell brist på sjuksköterskor som vill jobba inom offentlig sektor med tanke på rådande skillnader i lön och arbetsmiljö, säger Sofia Strömberg.

Rött, orange och gult anger allvarlighetsgraden hos akuta patienter med misstänkt kritisk benischemi.

Foto: Nicklas Elmrin/Bildbyrån

Vidare ser hon generella kapacitetsutmaningar i att klara av alla behandlingar i tid, med öppen kirurgi såväl som med endovaskulära metoder.

– Det är så vårdvardagen dessvärre ser ut. Man får försöka göra det bästa av situationen med de medel vi har och sträva efter att vi i möjligaste mån får en jämlik och bra vård för patientgruppen med allvarlig benartärsjukdom, säger Sofia Strömberg.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller Anders Wanhainen, sektionschef för kärlkirurgi, att man kommit en bra bit på vägen med att införa vårdförloppet.

– Vi har jobbat aktivt med detta under ett års tid. Framfört allt har vi identifierat flaskhalsar som vi försöker ta bort. På mottagningen har vi nu öppna luckor så att det alltid ska finnas ledig tid för patienter med misstänkt kritisk benischemi. Vi hoppas uppnå något liknande med tider på röntgen, säger han.

På behandlingssidan är planen att gå mot en mer dagkirurgisk verksamhet.

– Det flesta av de här ingreppen behöver inte fulla anestersiresurser, så där kan vi spara tid och kapacitet, säger Anders Wanhainen.

När det gäller en fast vårdkontakt uppfyller sjuksköterskorna på mottagningen den rollen gemensamt, enligt honom:

– De är tillgängliga alla dagar i veckan och ersätter varandra. Men vi har än så länge ingen namngiven kontakt för varje patient.

Orsakas av ateroskleros

Vid benartärsjukdom har förträngningar, ofta på grund av ateroskleros, uppstått i benens artärer. Det kan leda till ischemiska symtom, vanligen smärta i vaderna. När smärtorna uppstår vid ansträngning kallas dessa fönstertittarsjuka.

Om symtomen finns även vid vila kallas det kritisk ischemi och snabb invasiv behandling för att öppna upp blodtillförseln är ofta nödvändig. År 2020 gjordes drygt 3 300 sådana behandlingar i Sverige.

De flesta patienter med benartärsjukdom har även en generell kärlsjukdom. Kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer är därför en viktig del av behandlingen.

Målet är att rädda ben och liv

■Patientens delaktighet i vården lyfts fram i vårdförloppet. I syfte att öka patienttrygghet och att säkra tillgänglighet, effektivitet och kontinuitet i vårdförloppet ska varje patient erhålla en namngiven fast vårdkontakt. 

■ Utgång från vårdförloppet kan ske tidigare om kritisk ischemi inte föreligger eller om patienten tvingas till amputation. 

■ Målet är att genom en välorganiserad vårdkedja som minimerar onödiga väntetider öka chanserna att rädda patientens ben och liv.

■ En välgrundad misstanke föreligger om patienten har symtom, som fotvärk i vila och/eller sår eller vävnadsdöd på foten, samt även konstaterad sänkt ankeltryck eller sänkt tåtryck. Sänkt ankeltryck ska kunna mätas på vårdcentralen medan mätning av tåtryck ofta fordrar remiss till klinisk fysiolog. För patienter med diabetes och fotsår kan kraven på sänkt ankel- eller tåtryck ruckas. 

■ Vid välgrundad misstanke ska remiss omgående skickas för bedömning på kärlkirurgisk enhet. Vid svåra fall ska direktkontakt tas för akut specialistbedömning.

■ Patienter med konstaterad kritisk ischemi ska om möjligt genomgå revaskularisering för att återställa blodflödet i extremiteten. Detta innebär antingen ett endovaskulärt ingrepp eller öppen kirurgi. Vårdförloppet anger hur snabbt revaskularisering bör ske beroende på hur allvarliga symtomen är. 

■ Efter en revaskularisering anger vårdförloppet hur uppföljning ska ske både på specialistenhet och i primärvården med fokus på bland annat sårvård, riskfaktorkontroll och behandling av smärta.

■ Patientens delaktighet i vården lyfts fram i vårdförloppet. I syfte att öka patienttrygghet och att säkra tillgänglighet, effektivitet och kontinuitet i vårdförloppet ska varje patient erhålla en namngiven fast vårdkontakt. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln: