Få hela storyn
Starta din prenumeration

Hjärta-kärl

Ny sug kan rädda embolipatienter

Publicerad: 8 april 2022, 10:45

Bild 1/5  Efter att propparna sugits ut används detta nät för att dra ut eventuella rester av blodproppar i lungkretsloppet. Se mer bilder i bildspelet.

Foto: Christian Dworeck, Sahlgenska universitetssjukhuset

Genom att suga ut livshotande proppar i lungan kan svårt sjuka patienter få en ny chans. Två svenska sjukhus har börjat använda den nya lovande behandlingen.


Ämnen i artikeln:

Sahlgrenska universitetssjukhusetSödersjukhusetLungemboliAkutsjukvårdToppnyheter Hjärta-kärlToppnyheter

– Hittills uppfyller den här nya tekniken förväntningarna. Vi har använt den på fem patienter varav fyra klarat det första livshotande stadiet. Det är svårt att dra slutsatser på ett så litet material, men utan behandlingen är det tveksamt om någon hade överlevt, säger Truls Råmunddal, kardiolog och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.  

Det är i dag rutin att på mekanisk väg öppna igensatta kärl vid akut hjärtinfarkt och stroke. Behandlingsprincipen kan nu vara på väg att införas även vid akut lungemboli, i form av så kallad aspirationstrombektomi. 

Blodproppen eller blodpropparna sugs bort med hjälp av en tjockare slang som förs upp i lungan via ett kärl i ljumsken. Eventuella kvarvarande blodproppsrester tas bort med hjälp av ett expanderande nät.

Liknande metoder har tidigare använts för enstaka lungembolipatienter i Sverige, men den nu aktuella produkten anses ha bättre prestanda, vilket gjort att flera sjukhus blivit intresserade att använda den. 

Hittills är det en liten grupp patienter som är aktuell att behandla, nämligen de som har stora blodproppar med påverkan på blodtryck och hjärtfunktion och där riskerna med konventionell intravenös trombolys är för stora.

– Det handlar om patienter som är särskilt blödningsbenägna, till exempel för att de redan står på blodförtunnande behandling, säger Truls Råmunddal. 

Röntgenbilderna visar blodflödet i lungkretsloppet. Till vänster visar pilarna var blodproppar har stoppat upp flödet. Till höger syns hur blodet kan flöda fritt efter att propparna tagits bort

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Sahlgrenska universitetssjukhuset var i december 2021 först i landet med att använda den nya varianten av trombsug, där Truls Råmunddal lett införandet tillsammans med den interventionella radiologen Charlotte Sandström. 

– Man kan väldigt snabbt märka effekten av behandlingen då patienten stabiliseras redan på behandlingsbordet, säger Truls Råmunddal. 

Även på Södersjukhuset i Stockholm har läkarna börjat använda tekniken. Nils Witt, kardiolog och överläkare, är positiv. 

– Den har varit lätt att lära sig och den kliniska effekten ser ut att vara bra, säger han. 

Både Nils Witt och Truls Råmunddal framhåller att behandlingen i framtiden kan bli aktuell för bredare patientgrupper med lungemboli. 

– Nu behandlar vi bara högriskpatienter. Men det är möjligt att den här metoden kan ha gynnsamma effekter även hos patienter med lägre risk där man skulle kunna förkorta vårdtiden och minska risken för långtidseffekter. Här måste vi dock invänta resultat från kommande kliniska prövningar, säger Nils Witt.

Metoden saluförs av det amerikanska företaget Inari. Materialkostnaden för en behandling är runt 80 000 kronor. 

Blodpropp fastnar i lungan

Lungembolier uppstår när venösa blodproppar som bildats i andra delar av kroppen, oftast benen, lossnar och fastnar i lungan. Andnöd, smärta och hosta är tre vanliga symtom som upplevs värre vid större embolier.

Diagnosen ställs i första hand med datortomografi, men även blodprover och ultraljud av hjärtat används. Symtomgivande lungemboli behandlas vanligen med blodförtunnande tabletter. Allvarligare fall kräver behandling med intravenös trombolys.

Många lungembolier blir aldrig diagnostiserade, så förekomsten är därför osäker. En uppskattning är att 2 500 till 10 000 fall inträffar årligen i Sverige. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln: