Få hela storyn
Starta din prenumeration

Hjärta-kärl

KBT hjälpte patienter med förmaksflimmer

Publicerad: 12 april 2022, 03:12

I studien lottades 130 patienter till att få kognitiv beteendeterapi via internet eller vara med i en kontrollgrupp. Psykologen Josefin Särnholm och hennes kolleger planerar nu en uppföljande studie.

Foto: Getty Images, privat

Livskvaliteten förbättrades hos förmaksflimmerpatienter som med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT, lärde sig att bättre hantera oron över sina hjärtsymtom.


Ämnen i artikeln:

FörmaksflimmerKarolinska universitetssjukhusetKarolinska institutetMedicinska nyheterKBTToppnyheter

Det visar en randomiserad studie som gjorts på nästan 130 patienter i Stockholm. 

– Vi hade ju förväntat oss en förbättring, men vi blev särskilt glada över att vi såg en så god effekt även på lång sikt, säger Josefin Särnholm, psykolog och forskare vid Karolinska institutet. 

Studien föddes ur ett behov som identifierats av kardiologer på Karolinska universitetssjukhuset som tog kontakt med psykologiforskare på Karolinska institutet. 

Läs också: Symtomatiska flimmerpatienter hade lägre smärttrösklar

– Det finns många patienter i den här gruppen som har kvar problem trots att vi gett alla medicinska behandlingar som står till buds. Rädslan för symtom tar överhand i vardagen, säger Frieder Braunschweig, kardiolog och verksamhetschef på sjukhuset. 

I studien ingick patienter med paroxysmalt, eller attackvis förekommande, förmaksflimmer som upplevde symtom minst en gång i månaden. Deltagarna lottades till att genomgå tio veckors KBT via internet eller att ingå i en kontrollgrupp där de fortsatte med sin rutinbehandling men fick extra utbildning om förmaksflimmer.  

I KBT-gruppen fick deltagarna först också utbildning om förmaksflimmer. Sedan fick de göra olika övningar för att utmana oron för hjärtrelaterade problem. 

Vidare genomförde deltagarna övningar för att lära sig hantera situationer där rädsla för förmaksflimmer ställer till problem, till exempel att våga hålla möte på jobbet, vara fysiskt aktiva eller att sluta kolla pulsen överdrivet ofta. Deltagarna fick regelbundet stöd och återkoppling av den behandlande psykologen. 

Primärt effektmått var livskvalitet relaterad till förmaksflimmer, vilket skattades enligt en särskild skala. Efter tio veckor hade bägge grupperna förbättrats på en skala från 0 till 100, men förbättringen var större i KBT-gruppen än i kontrollgruppen – i snitt 15 poäng. Skillnaden fanns kvar också vid uppföljning efter ett år. 

– Det här är en kliniskt relevant effekt och motsvarar den effekt man sett i studier av medicinska behandlingar, säger Josefin Särnholm. 

Forskarna ser resultaten som mycket lovande men de betonar att metoden ännu inte är redo att införas som del av rutinvården. De vill först se resultaten av en nu pågående och dubbelt så stor randomiserad studie där KBT jämförs med stresshantering. 

– Vi vill jämföra flimmer-KBT med en annan typ av KBT som handlar om att minska stress i vardagen. Många patienter uppger att just stress kan förvärra flimmer, säger Josefin Särnholm. 

Resultaten från den avslutade studien är skickade för publicering i en medicinsk tidskrift och presenterades i höstas på den europeiska kardiologikongressen ESC.

Läs fler nyheter i vår rapportering från den senaste ESC-kongressen. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln: