Få hela storyn
Starta din prenumeration

Barnsjukvård

Överraskande fynd i studie av extrema prematurer

Publicerad: 15 september 2021, 10:11

Barn som föds före vecka 37 anses vara för tidigt födda. I studien jämförde Mikael Norman och hans kolleger hur det gått för extremt för tidigt födda barn, som fötts i vecka 22 till 26.

Extremt för tidigt födda barn hade bättre överlevnadschanser i Sverige än i England och Frankrike. Och detta verkade inte komma till priset av fler komplikationer.


Ämnen i artikeln:

FörlossningsvårdKarolinska institutetMedicinska nyheter

Det visar en ny studie i tidskriften Acta Paediatrica.  

– Att födas extremt tidigt är lika vanligt som barncancer. Och att vårda patienterna som föds i vecka 22 till 26 är väldigt resurskrävande och riskfyllt. Vi vet sedan tidigare att det finns stora skillnader mellan länderna i vilka insatser man gör direkt vid födseln för att barnen ska överleva. Men vissa av resultaten överraskade ändå mig, säger Mikael Norman, professor i pediatrik och neonatologi vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.

Läs också: Fettsyror minskar risken för ögonsjukdom hos för tidigt födda 

Han och hans kolleger har analyserat tre kohorter av extremt för tidigt födda barn i de tre länderna.

– Tidigare har det varit svårt att jämföra länder på det här området. Men nu har vi kunnat harmonisera bakgrundsdata, vilket underlättar analyserna, säger Mikael Norman.

Resultaten i studien är tydliga. Överlevnaden för barnen var klart högst i Sverige, följt av England och Frankrike. Skillnaderna var störst ju tidigare barnen var födda.

Bland barn som föddes så tidigt som i graviditetsvecka 22 och 23 och som levde en timme efter födelsen var 112-dagarsöverlevnaden dryga 50 procent i Sverige, 20 procent i England och 3 procent i Frankrike, se graf.

Grafen visar överlevnad av barn som fötts i graviditetsvecka 22 och 23 och som överlevt första timmen. Den röda kurvan är den svenska kohorten, den gröna den engelska och den blå den franska. Publicerad med tillstånd från Acta Paediatrica och författarna.

– Skillnaderna kan sannolikt förklaras av vilken inställning man har till livsuppehållande behandling vid födelsen och hur neonatalvården utförs och är organiserad. I Frankrike lägger man ofta barnen vid sidan efter att de föds så här tidigt. I England är vården inte lika centraliserad som den är i Sverige, vilket troligen är en förklaring till skillnaden mellan dessa två länderna, säger Mikael Norman.

Han framhåller att utan omedelbar livsuppehållande behandling avlider barnen omgående. Så bland dem som är i livet vid en timme har vårdpersonalen uppenbarligen bestämt sig att försöka göra någonting.

– Ändå ser vi stora skillnader mellan länderna, vilket förvånade mig. Vi ser också skillnader i överlevnad av lite mer mogna barn, där det finns internationell konsensus att ge livsuppehållande behandling. En förklaring kan vara att vi i Sverige helt enkelt har större vana och har blivit skickligare på att vårda de här patienterna, säger Mikael Norman.

Han framhåller också att de bättre överlevnadssiffrorna i Sverige inte är kopplade till ökad andel av barn med komplikationer under den första levnadstiden, i form av till exempel hjärnblödningar, mer långvarig lungskada och bristande kärlförsörjning i näthinnan.

– Tidigare har det sagts att sådana komplikationer är priset man får betala för ansträngningarna att rädda livet på patienterna. Men något sådant samband ser vi inte. Snarare verkar komplikationerna i vissa fall vara mindre förekommande i Sverige, säger Mikael Norman.

Hur går det för de här barnen på sikt?
– Det är en viktig fråga, inte minst för föräldrarna. Och det är en viktig diskussion om risken för långtidskomplikationer ska påverka beslut om behandling vid födseln. Men allmänt kan man säga att allvarliga syn- och hörselskador är ovanliga, likaså svåra fall av cerebral pares. Det stora problemet är kognitiv funktionsnedsättning, vilket i måttlig eller svår form drabbar en tredjedel av patienterna. Bland dem som är födda i vecka 22 och 23 är siffran 50 procent, säger Mikael Norman.

Forskarna bakom studien lyfter fram att den har flera begränsningar. En är att de inte kunnat korrigera för socioekonomiska faktorer, men sådana tror inte forskare har så stor betydelse för just överlevnaden av barnen.

En annan begränsning är att de jämförda kohorterna av barn bygger på förhållandevis gamla data. De svenska siffrorna är till exempel insamlade för barn födda under åren 2004 och 2007.

– Men om vi ska kunna jämföra länderna emellan är dessa kohorter de som finns. Utvecklingen går dock snabbt framåt och i Sverige är resultaten bättre nu än de som vi presenterar i artikeln, säger Mikael Norman.

Läs hela originalartikeln:

Andrei S Morgan med flera. Birth outcomes between 22 and 26 weeks' gestation in national population-based cohorts from Sweden, England and France. Acta Paediatrica, publicerad online den 1 september 2021. DOI: 10.1111/apa.16084 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News