Få hela storyn
Starta din prenumeration

Barnsjukvård

EU-larm: Oklar hepatit hos barn ökar i Storbritannien

Publicerad: 14 april 2022, 16:09

Barnsjukhuset i Birmingham har sedan januari i år sett en ökning av barnpatienter med akut hepatit. Men vad det beror på är ån så länge okänt.

Foto: Oosoom brittiska Wikipedia

Ovanligt många barn i Storbritannien har av okänd anledning drabbats av akut hepatit sedan nyår. Även i Sverige ses en svag ökning men den kan vara slumpmässig.


Ämnen i artikeln:

HepatitBarn- och ungdomskirurgiAstrid Lindgrens BarnsjukhusKarolinska universitetssjukhusetToppnyheter

EU:s smittskyddsmyndighet ECDC skickade på onsdagen ut en varning i syfte att uppmärksamma läkare i övriga EU på en ovanlig ökning av fallen av oklar hepatit i bland inte minst småbarn i Storbritannien.

Sammanlagt 74 fall har rapporterats i England, Skottland och Wales sedan januari 2022. De flesta barnen har varit i åldern två till fem år och även barn upp till tretton år har drabbats.

Brittiska myndigheter har inte kunnat detektera något av de vanliga virus som orsakar hepatit A till E. Det finns heller inga kända kopplingar mellan de olika patientfallen eller till resor, enligt ECDC.

I Storbritannien har man under de senaste veckorna också noterat en större spridning än normalt av adenovirus – som drabbar barn i alla åldrar och kan ge symtom från både luftvägar och mage-tarmkanalen. 

Hos några av de barn som insjuknat i akut hepatit har man funnit adenovirus men inte hos alla. Somliga har varit infekterade med sars-cov-2, men att något av dessa virus skulle ligga bakom är inte klarlagt, uppger ECDC, och utredningar pågår. 

Somliga av de brittiska barnen har fått allvarliga leverskador. Och för ett mindre antal har levertransplantation varit nödvändig på grund av akut leversvikt.

Den brittiska myndigheten UK Health Security Agency har också gått ut med information och en aktuell vägledning för läkare, som finns att läsa här.

Björn Fischler, barnhepatolog på sektionen för gastroenterologi, hepatologi och nutrition på Astrid Lindgrens sjukhus, som tillhör Karolinska universitetssjukhuset, i Huddinge, noterar att det är en påtaglig topp man ser i Storbritannien.

– Jag har precis varit i kontakt med Birminghams barnlevercentrum som nu haft 40-50 fall av oklar allvarlig hepatit bland barn under en period då de i vanliga fall skulle förvänta sig att få omkring fem liknande patienter, säger han.

Där Björn Fischler arbetar tar man emot barn med svåra leverproblem från stora delar av Sverige. Året runt kommer det in liknande fall av allvarlig hepatit, där orsaken inte kan slås fast. 

Också här har fler sådana patienter än vanligen kommit in på senare tid.

– Vi har noterat aningen fler fall sedan slutet av december 2021, men vi ser inte alls en sådan kraftig ökning som i Storbritannien. I vårt fall utesluter jag inte att det handlar om en slumpmässig variation, säger han.

Enligt Björn Fischler beter sig okända hepatiter ofta som ”virushepatiter”. Exempelvis kan herpesvirus eller olika influensatyper ge akut hepatit hos barn.

– Men fortfarande har vi bara de här fem kategorierna av hepatitvirus från A till E. Att definiera nya virusinfektioner som kan orsaka hepatit är därför viktig forskning, säger han.

Är hepatit, där man inte vet orsaken, också svårare att behandla?
– Ja, om man inte vet vad det är, är det svårt att ge riktad behandling. Då får man ge stödjande behandling och utesluta andra åkommor som inte orsakas av infektion men ger liknande sjukdomsbild. De flesta är självläkande men inte riktigt alla, säger han.

Björn Fischler vill också påminna svenska allmän- och barnläkare om att barn i alla åldrar som visar tecken på gulsot exempelvis i ögonvitorna eller har förhöjda levervärden alltid behöver remitteras för utredning.

– Leversjukdom bland barn är så pass ovanligt att man kan missa fall när de väl dyker upp men de behöver alltid utredas.

Läs också: Hundratals möjliga hepatit C-fall funna 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Monica Kleja

Reporter

monica.kleja@dagensmedicin.se

Dela artikeln: