Få hela storyn
Starta din prenumeration

Allmänmedicin

Så många har bytt specialitet till allmänmedicin

Publicerad: 8 september 2021, 04:00

”Många bäckar små”, säger Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam, om de 386 läkare med andra specialiteter fått specialistbevis i allmänmedicin under de senaste 15 åren. Men exakt hur många som faktiskt arbetar i primärvården är oklart.

Foto: Erik Simander/Bildbyrån, Jesper Cederberg

Primärvården har fått ett årligt tillskott på runt 25 nya specialister i allmänmedicin när andra specialister bytt bana. ”Många bäckar små”, säger Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam.


Ämnen i artikeln:

SfamSocialstyrelsenPrimärvårdRegion Kalmar länRegion SkåneVårdanalysAT-läkareST-läkare

Ett sätt att förstärka primärvården som diskuteras i olika sammanhang är att specialister inom olika områden även blir specialistläkare i allmänmedicin. I Region Skåne, till exempel, pågår en sådan satsning.

Enligt utdrag över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, som Dagens Medicin begärt ut från Socialstyrelsen och sedan bearbetat, har 386 läkare med andra specialiteter fått specialistbevis i allmänmedicin under de senaste 15 åren.

Läs mer: Hela listan – läkare från 46 specialiteter har blivit allmänläkare

De flesta av dem har valt att arbeta på vårdcentraler och blivit efterlängtade kollegor i en på många håll hårt pressad primärvård. Exakt hur många som faktiskt arbetar i primärvården har det inte gått att få fram uppgifter om.

Flest internmedicinare

Den största gruppen som byggt på sin kompetens med allmänmedicin är internmedicinare med 141 av de 386, sedan följer områdena kirurgi, anestesi, barn- och ungdomsmedicin och infektionsmedicin. En del av spårbytarna har mer än en annan specialitet i botten.

I medeltal har det tagit åtta år från det att de här läkarna fått sina tidigare specialistbevis tills de fått de nya i allmänmedicin. Spridningen är stor, från enstaka år till långt över 20, visar registeruppgifterna. För exempelvis en internmedicinare går det ganska snabbt att även bli specialist i allmänmedicin.

Både läkare som utbildats i Sverige och i andra länder finns med bland de nära 400 nya allmänläkarna.

Vill slippa jobba helger

Thomas Lavergren är medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsens avdelning för behörighet och statsbidrag och därtill övergripande studierektor i Region Kalmar län. Han ser vissa gemensamma drag hos spårbytarna.

– Hos en del sjukhusläkare finns önskemål om att komma bort från det slitsamma arbetet på nätter och helger. Flera är en bit på väg i karriären och uppåt 50-årsåldern, säger han.

Med åren har allmänmedicinen också börjat betraktas som ett mer attraktivt område, märker han både i sitt arbete på Socialstyrelsen och i Kalmar. Regionen har också försökt bidra till att fler studenter väljer allmänmedicinen genom en förlängd AT med flera utbildningsaktiviteter och lite högre lön för dem som deltar.

Skulle kunna dubbleras

Magnus Isacson, ordförande i Sfam, tycker att tillskottet på 25 nya allmänläkare om året inte är så dåligt. Det skulle säkert kunna bli dubbelt så stort med strukturerade program för spårbyten och att de här ST-läkarna får behålla sina sjukhusläkarlöner under utbildningstiden, tror han.

– Förutom att spårbytarna bidrar till att minska bristen på läkare i primärvården kan de tillföra andra perspektiv. Det borde finnas nationella program för sjukhusläkare som vill bli allmänläkare.

En sådan satsning skulle också passa väl in i den pågående förändringen av strukturen inom hela hälso- och sjukvården, anser Magnus Isacson.

Diskussionen om att Sverige har för många läkare på sjukhusen och för få i primärvården har pågått länge och förts i statliga utredningar och andra sammanhang. Under tiden har fler och fler uppgifter flyttats från sjukhusen till primärvården utan att personalen följt med. 

I Sverige låg 2014 allmänläkarnas andel av alla praktiserande läkare på 16 procent, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys och OECD. Motsvarande andel i Danmark var 20 procent, i Nederländerna 24, i Norge 18 och i Storbritannien 29 procent.

Läs också: Onkologen bytte spår: ”Jag lär mig nåt nytt varje dag” 

– I den bästa av världar skulle man ha flera miljarder till att först bemanna upp primärvården, för att sedan diskutera vad man kan flytta ut från sjukhusen. Nu minskar man på båda hållen samtidigt och då går det inte att erbjuda ett rimligt uppdrag och bra arbetsmiljö i primärvården, säger Magnus Isacson.

Satsning i Skåne

Region Skåne började 2019 med en extra satsning på en utbildning av dubbelspecialister till olika bristområden, i första hand primärvården. I dag är det fem till tio läkare som går den kompletterande utbildningen i allmänmedicin, enligt hr-chefen Bruno Malmlind i Primvården i Skåne. Någon mer exakt siffra går det inte att få fram.

Under utbildningstiden behåller ST-läkarna sin lön som sjukhusspecialister. Arbetet med att få sjukhusläkare att välja primärvården ingår i ett större program för att lösa läkarbristen inom den skånska regiondrivna primärvården. För närvarande behövs där 200 nya specialister i allmänmedicin, utöver de 700 som redan är på plats. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Vivianne Sprengel

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News