Få hela storyn
Starta din prenumeration

Allmänmedicin

Den nära vården växer fram i skuggan av pandemin

Publicerad: 9 juni 2021, 05:01

Mobila team, digitala vårdbesök och hemrehabilitering är ett axplock av den nära vård som fått en skjuts under covid. Montage av arkivbilder.

Foto: Staffan Claesson/Getty Images/Jennie Engstrand/Johanna Lundberg Bildbyrån/Adam Wrafter Bildbyrån/Getty Images

Under pandemin pågår omställningen till nära vård på alla nivåer. Nya samarbeten, digitala vårdbesök, patientkontrakt och kreativa lösningar har jobbats fram i hela landet.


Ämnen i artikeln:

SKRPersoncentrerad vårdMagnus IsacsonPå golvetPrimärvårdCovid-19

Det fanns en oro för att utvecklingen skulle stanna upp i och med pandemin, säger Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för nära vård på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

– Men efter ett drygt år har vi en helt annan bild, vi ser att pandemin drivit på utvecklingen av den nära vården i praktiken. Vi har också upplevt ett otroligt starkt intresse för till exempel SKR:s digitala ledarskapsprogram i omställning mot nära vård. 

Läs också: Digital ortoped löser fyra av fem besök direkt 

Den terminslånga kursen vänder sig till politiker på region- och kommunnivå och tjänstemän i allt från regionledning till chefer i första linjen. När kursen gavs fysiskt antogs cirka 45 personer per termin. Under våren gavs den digitalt och intresset exploderade. 

– Vi hade nära tusen deltagare! Vi trodde nog att det var mättat för ett tag men till hösten har vi över tusen nya deltagare. Det är väl en signal om att utvecklingen inte har stått still, säger Lisbeth Löpare Johansson, ännu överraskad av anstormningen.

Tillitsbaserat ledarskap och styrning är centralt för den nära vården, enligt henne, som ser det som positivt att så många går SKR:s utbildning för att förstå mer.  

Diffust begrepp

För det är inte lätt att greppa vad nära vård är. Primärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och Anna Nergårdhs utredningar utgör grunden, det vet de flesta av oss. Men begreppet upplevs fortfarande som diffust och många efterlyser tydligare definitioner. Det är Lisbeth Löpare Johansson medveten om.

– Ja, det finns en längtan efter konkreta definitioner men den nära vården växer fram successivt, den startar inte ett visst datum utan är redan här. Men innan året är slut kommer så gott som alla län att ha en politiskt beslutad målbild gemensam för såväl kommuner som region, säger hon.

Som exempel på mål nämner hon samarbete mellan regioner och kommuner på alla nivåer, sammanhållen vård utan gränser där patienten inte behöver bry sig om vem som är huvudman och stark personcentrering.

Läs också: Patientkontrakt konkretiserar arbetet på vårdcentralen 

Hon betonar vikten av att byta perspektiv. Sverige är redan i världsklass vad gäller medicinska resultat, nära vård handlar inte om det utan om kontinuitet, samordning och att veta hur man som patient kan få kontakt, förklarar hon. Hon tar Skatteverkets stora förändring som exempel.

– Skatteverket förstod att medborgarna ville ha stöd och inte bli jagade som bovar och banditer. I omställningen mot nära vård måste man ställa sig i patientens skor.

Nära vård är för alla åldrar

Runt om i landet tycks omställning pågå, i stort och i smått och på alla nivåer. Lisbeth Löpare radar upp exempel: 

Den digitala utvecklingen har fått en rejäl skjuts under covid.

Det har även utvecklingen av mobila team som åker hem till patienter med olika behov.

Nära vård är för alla åldrar, även för barn, understryker hon, och lyfter fram samarbeten som pågår i regionerna mellan till exempel primärvård, socialtjänst, skola och polis. 

Arbetet med patientkontrakt har kommit långt på flera håll.

I stället för hemtjänst erbjuds intensiv hemrehabilitering för personer som vill klara sig själva.

Finns mycket kvar att önska

Magnus Isacson är ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, Sfam. Han tycker inte att det hänt så mycket som man hade kunnat önska i den nära vården under pandemin. 

– Man har i hög grad ställt om och jobbat med videomöten och chatt och en del säger att ”nu sker den fantastiska omställningen”. Men distanskontakter är på gott och ont, en del av patienterna vi bara träffat på distans har inte haft den kontakt med vårdcentralen de skulle ha behövt. 

För honom är fast läkarkontakt och listningstak de viktigaste frågorna för den nära vården. Målet med fast läkarkontakt finns i den första delen av den nationella primärvårdsreformen som träder i kraft den första juli. Enligt reformen ska hälften av befolkningen ha fått en fast läkarkontakt i slutet av 2022. Förslag om ett eventuellt tak för antalet patienter per läkare utifrån Göran Stiernsteds utredning om digifysiskt vårdval, är under arbete. 

Som ett exempel på bra initiativ för nära vård lyfter Magnus Isacson de digitala ortopedkonsultationerna på Borgholms hälsocentral på Öland.

Mer om nära vård

Grunden för nära vård är Anna Nergårdhs utredning som pågick åren 2017–2021 Samordnad utveckling för god och nära vård vars sista betänkande överlämnades i januari i år. 

I den första delen av primärvårdsreformen, beslutad i november 2020 och som börjar gälla 1 juli, är målet god, nära och samordnad vård och omsorg som stärker hälsan. Primärvården ska vara navet som samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Patientens delaktighet, kontinuitet och tillgänglighet är i fokus. Primärvårdens definition har breddats.

Fler propositioner har beslutats. 2018 kom till exempel lagen om samverkan vid utskrivning med krav på samordnare.   

En lag om patientkontrakt föreslås i utredningen träda i kraft 1 januari 2024 men regeringen arbetar ännu med frågan.

Läs de andra relaterade artiklarna om nära vård:

Digital ortoped löser fyra av fem besök direkt
Patientkontrakt konkretiserar arbetet på vårdcentralen 

 

Läs fler artiklar om nära vård och primärvårdsreformen:

Utmanande att följa upp omställningen till nära vård
Så blir förslagen i primärvårdsreformen
Åtta exempel på hur nära vård kan fungera 

Kommentera

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev