Få hela storyn
Starta din prenumeration

Krönika

Sara Nilsson: ”När hon vaknar på morgonen är synen borta”

Att missad tidig diagnos och behandling av jättecellsarterit årligen leder till att patienter förlorar sin syn, är en del av bakgrunden till att det tas fram ett vårdförlopp för sjukdomen, skriver Sara Nilsson.

Publicerad: 17 september 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sara Nilsson, reporter


Ämnen i artikeln:

Covid-19

En kvinna kommer in till sjukhuset med bland annat synrubbningar och förhöjt CRP. På kvällen den andra vårddagen försämras hennes syn och det bestäms att en utredning ska starta dagen efter. Men när hon vaknar på morgonen är synen borta på båda ögonen. Händelsen finns beskriven i en lex Maria-anmälan.

Orsaken var en inflammation i tinningartären och synbortfallet hade eventuellt gått att förebygga med kortisonbehandling, står det i beslutet från Ivo. Anmälan är klassad som en händelse som medfört allvarlig vårdskada.

Att missad tidig diagnos och behandling av jättecellsarterit årligen leder till att patienter förlorar sin syn, är en del av bakgrunden till att det nu tas fram ett vårdförlopp för sjukdomen. Liksom andra vårdförlopp anger det vem i vårdkedjan som ska göra vad och när, och hur patienten kan bli delaktig i behandlingen. Dokumentet är på väg att färdigställas men detaljerna får vi vänta på till senare i höst.

I diskussionerna om vårdförlopp hörs ofta varnande röster om risken för undanträngningseffekter. Så till exempel när det gällde vårdförloppet för reumatoid artrit. Eftersom jättecellsarterit är en betydligt ovanligare sjukdom är risken inte lika stor men resursfrågan är ändå brännande när det gäller vårdförloppen, stora som små. Ska de kunna gå från något som låter bra i teorin till något som faktiskt bidrar till bättre vård, krävs att det finns personer som kan göra arbetet ute i verksamheterna. I detta fall, som i många andra, blir samarbetet mellan primär- och specialistvård avgörande.

Vi går nu in i den andra hösten under covidpandemin vilket påminner mig om hur lite vi visste när pandemin startade. Hur skulle covid-19 påverka patienter med reumatiska sjukdomar? Vilka behandlingar var okej att ge?

Ur den kunskapsbristen föddes tidigt det internationella initiativet Covid-19 global rheumatology alliance, GRA. Starten var diskussioner på sociala medier där reumatologer och forskare såg behovet av att dela erfarenheter. Ett resultat blev ett register dit läkare kan rapportera uppgifter om patienter med reumatisk sjukdom som får covid-19. Sverige är med på tåget och här registreras patienter genom Svensk Reumatologis kvalitetsregister.

I dag har flera studier publicerats baserat på data från GRA-registret. En av dem, som pekar på betydelsen av välkontrollerad sjukdom, skriver vi om i Dagens Medicin.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sara Nilsson

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Covid-19

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News