Få hela storyn
Starta din prenumeration

Krönika

En studie med rätt att skryta

Publicerad: 1 september 2021, 12:10

Carl-Magnus Hake

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

”För tredje året i rad var det en SGLT2-hämmarstudie som stal störst uppmärksamhet på världens största kardiologikongress”, skriver vetenskapsredaktör Carl-Magnus Hake efter årets ESC-möte.


Ämnen i artikeln:

ESCHjärtsvikt

För tredje året i rad var det en SGLT2-hämmarstudie som stal störst uppmärksamhet på världens största kardiologikongressLäkemedelsklassen har tidigare gått ett smärre segertåg vid typ 2-diabetes, hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion och kronisk njursjukdom.

Så det kanske inte var så överraskande att det till slut var en SGLT2-hämmare i form av empagliflozin som lyckades med en av de största utmaningarna inom kardiovaskulär forskning, nämligen att i en randomiserad studie gynnsamt påverka prognosen, enligt primärt effektmått, vid hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion.

Läs också krönika: Därför lär Nobelkommittén noba anti-SGLT2 

Den här hjärtsviktsformen har alltså tett sig mycket svårbehandlad. Andra läkemedelsstudier har här visserligen varit mycket nära att visa effekt. Senast var det Paragon-HF med sakubitril-valsartan som missade målet att visa statistisk signifikans när p-värdet hamnade på 0,06, en aning ifrån det eftersträvansvärda under 0,05.

Med empagliflozin i studien Emperor-Preserved var saken annorlunda. Den statistiska signifikansen är tydlig med ett p-värde under 0,001. Resultaten har så klart redan börjat skärskådas och värderas av kardiologisk expertis. I mitt Twitterflöde fångades jag av formuleringen ”Bragging rights, YES, slam dunk, NOT QUITE” från den indisk-amerikanske kardiologen Sanjay Kaul. Han anmärker som andra experter på att studien inte visade någon säkerställd effekt på delmåttet kardiovaskulär dödlighet – utan bara på det andra av de två delmått som hjärtsviktsläkemedel först och främst testas mot, nämligen sjukhusinläggningar orsakade av hjärtsvikt.

Min egen lekmannamässiga bedömning är ändå positiv, sett till att det sammantagna resultatet mycket väl hade kunnat vara ännu mer drivet av effekten bland deltagare i gränszonen mellan bevarad och nedsatt vänsterkammarfunktion. Nu visade resultatet förvisso en väntad trend åt det hållet. Men den tredjedel deltagare som hade en så kallad ejektionsfraktion på 50 till 60 procent och därmed verkligen uppfyller kriteriet för bevarad vänsterkammarfunktion hade också en statistiskt säkerställd effekt enligt primärt effektmått i studien.

Nu ska det bli intressant att se resultaten från andra pågående studier på området, som Deliver med dapagliflozin och den svenskinitierade registerstudien Spirrit med spironolakton.

Läs all Dagens Medicins bevakning från ESC 2021 här. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

ESCHjärtsvikt

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News