Få hela storyn
Starta din prenumeration

Gästkrönika

Annika Janson: ”Kanske blir det trendigt med långa relationer”

Karriärsstrateger tipsar om att vi bör byta arbetsgivare vartannat år. Om alla följde rådet skulle halva styrkan alltid vara nyanställd, påpekar Annika Janson.

Publicerad: 11 juni 2021, 07:59

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Janson, barnläkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Foto: Simon Hastegård


Ämnen i artikeln:

Annika Janson

Perspektivet trycks ihop. Från min gökotta en tidig lördagsmorgon, uppflugen på en bergknalle på andra sidan Brunnsviken, ser jag Karolinska universitetssjukhusets nya bländvita fasader och gamla tegelröda byggnader torna upp sig strax bakom skira björkar och Haga slott. Snart ska operationslag samlas för att använda helgtomma salar till att operera några av de patienter som skuffats åt sidan av covid-19. Vi som arbetar i sjukvården gillar att göra nytta för våra patienter och jag tror inte att de som jobbar extra i hänryckningens tid var så nödbedda. Förhoppningsvis får de bra betalt också. 

Över vattnet skickar jag tankar varma av morgonsolen mot Karolinska. Nu reser sig sjukhuset efter att ha bågnat under trycket av pandemin. I min mejlkorg kom just beskedet att jag kan hämta min hedersbelöning efter trettio års tjänst. Det hisnar lite. Säkert är jag lite fånig, men relationen med en arbetsplats är något mer än en krispig uppdragsbeskrivning och en lön. 

Läs mer: Sofie Naredi: ”Sjukvården har förlorat ännu en fantastisk kollega”

Ordet heder har hunnit få en annan klang och ofta negativa konnotationer. Men det är just hedervärt att trotjänare i alla yrken hyllas för nit och redlighet, som det heter i staten. Festen i Stockholms stadshus är dock åter inställd och guldklockan får avhämtas på överenskommen tid. 

Är vi korkade, vi som stannar hos samma arbetsgivare halva livet? Vi i vården är kanske lite mer känslomässigt laddade, funderar jag. Det som sker på sjukhuset har betydelse i andra människors liv. Det är ett privilegium att få arbeta i ett yrke där ålder och gråa hår oftast ses som något positivt. Men det är också en utmaning att åldras med värdighet på jobbet, att fortsätta att lära nytt och bidra och inte bli istadig, förgrämd eller stagnera. 

För erfarenhet är premierad i vår bransch. Så mycket det är värt med ett par riktigt rutinerade nattsjuksköterskor på en vårdavdelning, en överläkare som sett något förr, en undersköterska som lagt om många tusen sår och en röntgenassistent som kan gillra upp utrustningen för skarpa bilder. En arbetsplats mår bra av att några har jobbat i fyrtio år och att andra kommer med friska ögon och nya idéer.

Karriärsstrateger tipsar om att vi bör byta arbetsgivare ungefär vartannat år. Det är inte så lätt för den som bor utanför storstäderna att tänka så. Om alla följde rådet skulle halva styrkan alltid vara nyanställd och det vore tufft för oss som var kvar. I samma mejlkorg som hedersbelöningen finns också erbjudanden från rekryterare. Bryt upp, bryt upp, viskar dikten, men jag är svår att locka.

Och vi kan förstås byta jobb utan att byta arbetsgivare. Karriärstegar är en bra sak, inte minst för vårdanställda. Det får gärna finnas stegpinnar i en klinisk karriär, där ökat ansvar och befogenheter kan synas både på namnskylten och lönen. Covidpandemin har visat sjukvårdens styrka och betydelse. Folk gillar oss. Kollegor tillbringar denna lördag i operationssalen. Söktrycket till vårdutbildningar har ökat. Och kanske, kanske blir det också trendigt med långa relationer.

Läs fler gästkrönikor  

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Janson

redaktionen@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

Annika Janson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev