Få hela storyn
Starta din prenumeration

Gästkrönika

”Även jag utför kulturell kirurgi”

Handen på hjärtat: Jag har klippt fler tungband senaste åren på grund av föräldrars önskemål, berättar Henrik Widegren. (1 kommentar)

Publicerad: 3 september 2021, 08:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Henrik Widegren, ÖNH-läkare och foniater vid Skånes universitetssjukhus.

Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Henrik Widegren

Som ÖNH-läkare har jag tittat in i många munnar. Ibland är uvula, gomspenen, bortopererad. Vanligtvis hos patienter som gjort en snarkoperation, eller som vuxit upp i Eritrea eller en del andra länder i Afrika. Jag brukar fråga de patienter som opererats i Afrika varför de fick uvula bortopererad och svaret är oftast ”slippa infektioner”, eller ”för hälsans skull”. Då brukar jag le inombords och tänka: Det görs så många galna operationer här i världen. Tur att vi bara opererar på medicinska indikationer och inte utför kulturell kirurgi.

Men så publicerades i juni en lysande artikel av Emma Bouvin i Dagens Nyheter om tungbandsklipp och Facebookgrupper, och jag fick bita mig i tungan. Visserligen har vi ÖNH-läkare i Sverige senaste åren upplevt att tungbandsbebisarna har blivit vanligare och att föräldrar efterfrågar ”diamantklipp”, som kallas så eftersom slemhinnan delar sig på ett sätt som påminner om formen på en diamant när man klipper extra djupt, men reportaget förklarade omfattningen och mekanismerna bakom. 

Läs mer: ”Socialstyrelsen behöver utreda tungbandsklipp” 

Jag gick in på tungband.se och läste: ”Stämmer ett eller två av dessa symptom är det viktigt att kolla upp om tungbandet är för kort”. Under listan på 20 symptom stod till exempel: ”Dålig viktuppgång, somnar vid bröstet innan hen ätit klart, kolik och reflux, dålig sömn med många uppvak, dålig mjölkproduktion…” Jag är ingen barnläkare utan endast en enkel ÖNH-läkare men jag skrattade högt. Och jag tycker att man får engagera sig i slutna Facebookgrupper hur mycket man vill, men man måste vara medveten om att man med stor sannolikhet bäddar in sig i en åsiktsbubbla.

Men det jobbiga med den här artikeln var att det plötsligt blev uppenbart att jag själv delvis utför kulturell kirurgi! 

Först vill jag säga att jag verkligen tror (och jag måste säga tror, för det finns mycket lite evidens) att vissa tungbandsklipp är medicinskt motiverade. Om tungbandet fäster långt fram mot tungspetsen och tandlisten, samt att det finns uppenbara amningsproblem (alltså inte kolik, reflux, dålig sömn och så vidare) så tror jag att ett klipp av den tunna delen av tungbandet – alltså inte ”diamantklipp”, vilket jag tycker är trams – kan göra nytta. Och ett sådant ingrepp är i rätta händer i det närmaste komplikationsfritt.

Men beslutet att utföra kirurgi på ett barn är alltid en förhandling mellan läkaren och föräldrarna. Och om föräldrarna, på grund av missvisande information från en Facebookgrupp, kommer med starka önskemål och förväntningar på vad läkaren ska göra så kommer operationsindikationen att glida. 

Detta är ingen katastrof eftersom ingreppet är mycket litet, men man ska vara medveten om att ingreppet i så fall görs för föräldrarnas skull och inte för barnets. Ingreppet görs av kulturella skäl, inte medicinska. Och handen på hjärtat: Jag har klippt fler tungband senaste åren på grund av föräldrars önskemål.

Så när jag nuförtiden träffar en patient från Eritrea som saknar uvula skrattar jag inombords. Men inte åt patienten, utan åt mig själv. För även jag utför kulturell kirurgi.

Henrik Widegren, ÖNH-läkare och foniater vid Skånes universitetssjukhus

Läs fler gästkrönikor

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-09-03

Under min tid som anställd i Norrbotten, fick jag remiss från logoped rörande tungbandsklipp pga att barnet hade skånska ”R”, precis som operatören ! En annan sida av kulturellt motiverad kirurgi.

Käkkirurg

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Henrik Widegren

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News