Få hela storyn
Starta din prenumeration

Debatt

”Ta ansvar för de svårast sjuka”

Planera vården rationellt och ställ inte sjukhusen mot primärvården, uppmanar Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet, som ser ett behov av fler vårdplatser.

Publicerad: 9 juni 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet.

Foto: Jesper Zerman


Ämnen i artikeln:

Svenska läkaresällskapet

Svenska läkaresällskapet, SLS, kräver att staten och regionerna tar sitt ansvar och agerar för att lösa den eskalerande vårdskulden och vårdplatskrisen.

I en ny rapport publicerad 11 maj påvisar Socialstyrelsen konsekvenserna av covid-19-pandemin på den planerade vården. Bland annat minskade antalet genomförda operationer med 22 procent mellan mars 2020 och januari 2021, vilket gör att det finns en mycket lång vårdkö som svensk sjukvård måste hantera. 

Läs även: Så vill sjukvårdsdirektörerna mäta vården 2021 

Samtidigt har Sverige vårdplatsbrist. För 25 år sedan fanns drygt 5 vårdplatser per 1 000 invånare i Sverige. År 2018 hade vi 2,2 per 1 000 invånare vilket är lägst i hela EU. Nedmonteringen av vårdplatser de senaste decennierna har till viss del skett i takt med att allt fler behandlingar kunnat ges i öppenvård. Men den är också resultatet av bristfällig styrning och att avdelningar måste stänga på grund av brist på nyckelpersonal eller pengar.  

Vårdplatsbristen drabbar framför allt de allra sjukaste patienterna, som ofta är sköra äldre med flera komplicerade sjukdomar. Patienterna får vara kvar länge på akutmottagningar i väntan på en plats, som ofta är en överbeläggningsplats, eller utlokaliserad på klinik för andra sjukdomar. 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterar i rapporten Vad har Ivo sett 2019? att samtidigt som vårdplatserna blir allt färre så ökar antalet överbeläggningar och utlokaliseringar. Enligt Ivo är risken att drabbas av vårdskador 60 till 70 procent högre för utlokaliserade patienter. Vårdplatsbristen medför också att sköra patienter riskerar att skrivas ut för tidigt. Socialstyrelsen har i rapporten Återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre pekat på en hög frekvens av oplanerade återinskrivningar bland de mest sjuka äldre.  

Före covid-19-pandemin hade sjukvården svårt att svara upp mot befolkningens behov. Läkare har vittnat om hur vårdplatsbristen tvingat dem till etiskt omöjliga prioriteringar mellan vilka svårt sjuka patienter som ska ges en rimlig vård. När sjukvården återgår till normalläge efter pandemin kommer befolkningens samlade vårdbehov att vara betydligt större. Hur ska denna ekvation gå ihop? 

Vårdens makthavare på statlig och regional nivå måste nu agera. För att möta vårdplatskrisen och den tillkommande vårdskulden föreslår SLS följande: 

1. Planera vården rationellt och ställ inte sjukhusen mot primärvården. Vårdplatskapaciteten måste bestämmas utifrån en samlad analys av befolkningens behov, kapaciteten på akutsjukhusen, primärvården, den kommunala hemsjukvården och hur man får till fungerande vårdkedjor. Analysen kommer att visa att vårdplatserna måste bli fler på både kort och lång sikt. SLS är sedan länge stark tillskyndare av en utbyggd nära vård med primärvården som bas. Det kommer dock att finnas behov av fler vårdplatser än i dag även efter att primärvården nått full kapacitet.   

2. Stärk sjukvården som kunskapsorganisation. Goda förutsättningar att ägna sig åt kunskapsutveckling gör det lättare att attrahera nyckelpersonal som läkare och sjuksköterskor, vilket är en avgörande faktor för att lösa krisen med stängda vårdplatser. Kloka vårdgivare tar därför utbildningsansvaret på allvar, satsar på forskning och utveckling i den kliniska verksamheten och gör fortbildning till en självklarhet.  

3. Inför tillitsbaserad styrning värd namnet. All styrning bör utgå från patient-läkarmötet och beslut om innehållet i vården överlämnas till professionen, som tillsammans med patienter har kompetens att fatta rätt beslut. Politiker och administratörer ska ange ramar för verksamheten och avstå från detaljreglering. Detta ger den mest effektiva vården – och pandemin har visat att det går att minska på pinnräknandet om viljan finns. I tillitsbaserad styrning ingår även att prioritera den medicinska kärnverksamheten och minska den administrativa bördan för läkare och sjuksköterskor.   

Ta ansvar för de svårast sjuka patienterna!

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Svenska läkaresällskapet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev