Få hela storyn
Starta din prenumeration

Debatt

”Dags att ta hivfrågan på allvar – igen”

Vi behöver utbildningsinitiativ angående hiv i primärvården för att kunna förse patienter med en sammanhållen och kunskapsbaserad vård, skriver Peter Månehall från Posithiva Gruppen.

Publicerad: 16 juli 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Peter Månehall, senior sakkunnig hivfrågor och politik, Posithiva Gruppen.


Ämnen i artikeln:

HivCoronakrisenCovid-19

Pandemin har lagt sig som en våt filt över Sveriges sjukvård och undanträngningseffekten har varit signifikant – och som störst har den nog varit för personer som lever med hiv. Många läkare och forskare som tidigare var dedikerade till hiv jobbar nu med covid-19.

Sveriges regering har skrivit under på Agenda 2030 där ett av de hållbara målen är att eliminera hiv och aids till år 2030. 

Läs mer: Lovande resultat i svenskstödd hiv-studie 

Köpenhamn är nu först i Skandinavien att gå med i Fast Track Cities-initiativet, en satsning från bland andra FN-organet Unaids, som har som mål för världsstäder att eliminera hiv och aids till år 2030. Köpenhamn siktar exempelvis in sig på det nya Unaids-målet för hiv: 95-95-95, det vill säga att 95 procent av personer som lever med hiv ska ha fått diagnos, 95 procent av dessa ska behandlas med hivläkemedel och 95 procent av dessa ska ha en icke-mätbar virusnivå, och därmed smittfri hiv. Köpenhamn satsar nu på att hivtesta frikostigt.

Sverige är ett av de sämsta länderna i Europa på att upptäcka hiv i ett tidigt skede. (1) I dag når vi knappt upp till det första 90-målet; att diagnostisera 90 procent av dem som lever med hiv. (2)

Nu styrs stora delar av hivvården om så att all icke-hivrelaterad vård landar hos primärvården, vilket betyder att patienter med hiv tvingas vända sig till vårdcentral eller husläkare när de blir sjuka – något som sprider oro bland personer som lever med hiv. 

Denna oro har visat sig vara befogad, visar en undersökning/kartläggning (3) som patientorganisationen Posithiva Gruppen har genomfört under vintern 2020/2021 angående hivvårdens och primärvårdens ansvarsfördelning, samt i vilken utsträckning regionernas beskrivning av gällande ansvarsfördelning och rutiner överensstämmer med patienternas upplevelse. 

Undersökningen visar att vården för personer som lever med hiv ser olika ut i Sveriges regioner, vilket skapar ojämlika förutsättningar för god vård. 70 procent av de drygt 100 personer som lever med hiv, som deltog i Posithiva Gruppens undersökning, svarade dessutom att kunskapen om hiv inom primärvården är låg och 45 procent uppgav att bemötandet inom primärvården är dåligt.  

Primärvårdens okunskap och vårdpersonalens attityder till personer med hiv kan resultera i sämre  vård, och till och med ren diskriminering – alla bidragande faktorer till stigmatisering. Klarar personalen av att bedöma huruvida symtomen hos en patient med hiv kan vara relaterade till deras hivinfektion eller hivbehandling? Med allt fler stafettläkare inom primärvården riskeras att personer som lever med hiv måste bli sina egna medicinska experter för att säkerställa att de får tillgång till rätt vård. 

Våra rekommendationer kring hur Sverige ska möta målsättningarna för Agenda 2030 kring hiv:

• Vi behöver hivtesta mer frekvent, även bland nya grupper, för att hitta personer som inte känner till sin hivstatus och därför inte står på behandling. Ett förslag är att lägga in hivtest i den vanliga hälsoscreeningen.

• Sveriges större städer bör gå med i Fast Track Cities-initiativet som siktar på nollvision för nya fall av hiv till år 2030.

• Vi behöver utbildningsinitiativ angående hiv i primärvården för att kunna förse patienter med en sammanhållen och kunskapsbaserad vård. Detta kunskapslyft behövs även för att möta de speciella utmaningar och vårdbehov som drabbar gruppen äldre som lever med hiv. 

Till regeringen, med socialminister Lena Hallengren i spetsen för sjukvårdsfrågor, skickar vi med uppmaningen att vi behöver en nationell handlingsplan för hiv som styr regionernas insatser för att undvika regionala skillnader och ojämlik hivvård.

Peter Månehall, senior sakkunnig hivfrågor och politik, Posithiva Gruppen

 

Referenser:

1. Organisationen Noaks ark, Hivrapporten 2018, sid 10.

 

2. Giardina med flera i International Journal of Epidemiology 2019

 

3. Kartläggning, Posithiva Gruppen

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

HivCoronakrisenCovid-19

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News