Få hela storyn
Starta din prenumeration

Debatt

”Bättre migränvård handlar om att vilja”

Migrän- och huvudvärksdrabbade kan gå en betydligt ljusare framtid till mötes om politik och verksamhet en gång för alla bestämmer sig, skriver Svenska huvudvärkssällskapets styrelse.

Publicerad: 1 september 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lars Edvinsson, Anna Sundholm, Mattias Linde, Monicha Norén, Elisabet Waldenlind, Andrea Carmine Belin, Ingela Nilsson Remahl, Anna Steinberg.


Ämnen i artikeln:

Migrän

Migränvården i Sverige har fått förnyad uppmärksamhet i medierna. TT Nyhetsbyrån har gjort en enkät bland landets regioner som visar att det råder brist på neurologer i 14 regioner. Artikeln publicerades 6 augusti med rubriken Brist på neurologer slår mot folksjukdom. Fem av regionerna uppger dessutom att bristen är så stor att de tvingats avvisa patienter med kronisk migrän till förmån för andra patientgrupper. 

Bristen på neurologer har även tidigare använts som förklaring till varför det i särklass största neurologiska sjukdomsområdet är så pass eftersatt. Vi som är kliniskt och forskningsmässigt verksamma inom migrän- och huvudvärkssjukdomar vet att det är en sanning med modifikation. Sjukvårdshuvudmän och profession kan förändra situationen ifall man tar det i betraktande.

Läs mer: Han får världens största pris för hjärnforskning

Huvudvärkssyndrom, i vilket migrän ingår, berör direkt minst 1,5 miljoner människor i Sverige. Cirka 90 procent bedöms kunna framgångsrikt bli hjälpta i primärvården, förutsatt att det finns god kunskap i diagnostik och följsamhet till kliniska riktlinjer. De resterande 10 procenten har så pass komplexa och kraftigt invalidiserande symtom att de behöver få tillgång till en neurolog med specialkompetens i, och intresse för, huvudvärkssyndrom. Här finner man bland annat personer med kronisk migrän (totalt cirka 200 000 till 300 000 personer i Sverige) och klusterhuvudvärk. Se forskningsöversikten Ny behandling vid migrän kräver bättre vårdstruktur, 22 januari 2020 i Läkartidningen. 

Migränattacker, som varar mellan ett halvt och tre dygn, innebär bland annat kraftigt pulserande huvudvärk, synförändringar, kräkningar, magbesvär, talsvårigheter och förändrad kroppsuppfattning. Om man drabbas av huvudvärk under minst hälften av månadens dagar, där minst åtta dagar uppfyller kriterierna för migrän, så lider man av kronisk migrän. Klusterhuvudvärk är en återkommande extrem huvudsmärta under ett antal timmar. Sjukdomen kallas även för ”självmordshuvudvärk”, vilket ger en fingervisning om vad de drabbade går igenom. Vem som helst förstår att de drabbade har ett direkt helvetiskt liv.

Huvudvärkssyndrom har i decennier varit ett lågt prioriterat sjukdomsområde inom neurologin. Detta trots att enbart kronisk migrän överskrider den samlade sjukdomsbördan av mindre vanliga men svåra neurologiska sjukdomar såsom epilepsi, Huntingtons sjukdom, multipel skleros (ms) och Parkinsons sjukdom, enligt rapporten Global Burden of disease: Part 3, från världshälsoorganisationen WHO, 2020.

Detta syns inte minst i offentliga anslag till forskning på området och andelen neurologer med specialistkompetens i huvudvärkssyndrom. Så ser det generellt ut över hela världen och det är väl dokumenterat. De landvinningar som gjorts i migränforskningen, inte minst i Lund, och som nu resulterat i att fyra forskare i oktober mottar världens största pris inom neurovetenskapen, The Brain Prize, har skett trots de rådande förutsättningarna och inte tack vare dem. 

Många äldre forskare kan vittna om hur de tidigt i sin karriär blev direkt avrådda av kollegor från att intressera sig för huvudvärkssyndrom. Det är anmärkningsvärt, för en vanligt förekommande anledning till att de ändå valde området är att de såg vilken skillnad man kunde göra för de drabbade. Få patienter inom neurologin är så tacksamma att behandla som just migrän- och huvudvärkspatienter. Så var det även innan de nya läkemedlen introducerades.

Västra Götalandsregionen borde utgöra inspiration för fler regioner som vill göra skillnad på kort och medellång sikt. Där har de styrande politikerna beställt en översyn av och handlingsplan för migränvården. Den medicinska professionen har mött upp på ett förtjänstfullt sätt och tagit fram seriösa lösningar i samarbete med patientföreningar. Det handlar bland annat om utbildning av primärvården och utnyttjande av digital teknik för att understödja snabb diagnostik och minimera flaskhalsar i vårdkedjan. Regionledningens agerande är ett gott exempel på att en bättre migränvård framför allt är en fråga om att vilja, nödvändig kunskap finns redan.

Ifall sjukvårdshuvudmännen i regionerna dessutom vill förändra huvudvärksvården på längre sikt bör man framför allt göra två saker: skapa bättre förutsättningar för den pågående forskningen på området och göra det mer attraktivt för yngre neurologer att specialisera sig på huvudvärkssyndrom. Större och öronmärkta anslag till forskning, och betald vidareutbildning för yngre neurologer på högspecialiserade kliniker, skulle ge effekt. Migrän- och huvudvärksdrabbade kan gå en betydligt ljusare framtid till mötes om politik och verksamhet en gång för alla bestämmer sig. Nya forskningsrön är att vänta i nära framtid som kommer att lägga grunden för fler, effektiva behandlingar. Ett bättre liv för drabbade kan uppnås ifall viljan finns.

Lars Edvinsson, professor och överläkare, medicinska institutionen, Skånes universitetssjukhus Lund

Anna Sundholm, biträdande överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Mattias Linde, professor, Nationella rådgivningsenheten för huvudvärk, Norge

Monicha Norén, klinikchef, leg sjuksköterska, Migränkliniken, Värnamo

Elisabet Waldenlind, docent och överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Andrea Carmine Belin, docent, institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet

Ingela Nilsson Remahl, docent och överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset 

Anna Steinberg, docent och överläkare, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset

Samtliga undertecknare är medlemmar i styrelsen för Svenska huvudvärkssällskapet.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Migrän

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News