Vi parkerar frågan. För att alla inte kom med på bussen. Ord kan lägga sig som skyddsfilm mellan ledningsgrupp och medarbetare, tycker Anna Spencer.

För att lyda en EU-förordning måste sjukhusfysikern Joachim Nilsson och hans kollegor fylla i runt 130 sidor uppdelade på ett tiotal bilagor för varje datorprogram de skapar.

”Den mänskliga faktorn när det gäller att avslöja känsliga uppgifter är svår att bygga bort. Men förutsättningarna för att på ett enkelt sätt värna patientsekretessen måste självklart finnas”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Primärvårdsläkaren har alltför ofta lämnats nästan helt ensam att ta hand om patienten, när man konstaterat diagnosen migrän, skriver styrelsen i Svenska huvudvärkssällskapet.

Lönen är en faktor, men får inte arbetsmiljöproblemen en lösning spelar det ingen roll hur höga ersättningarna blir, skriver Willhelm Sundman (L).

Vi i Birth Rights Sweden anser att även den födandes psykiska hälsa måste vara ett signifikant mått, skriver Morlin Schubert, Lisel Naeslund och Helena Myrin.

Vad gör det för nytta när jag säger en sak och psykiatrin en annan och handläggaren en tredje och Arbetsförmedlingen en fjärde och mamma en femte, undrar Linda Hunter.

Vården och vår syn på medarbetarna måste moderniseras för att patienter ska få vård i tid och för att medarbetarna ska stanna kvar, skriver Stefan Olsson (M) och Emilie Orring (M).

Vi upplever att övrig vårdpersonal har dålig kunskap om vårt yrke, skriver Anna Jesperson Mora och Lina Karlsson som är biomedicinska analytiker. (3 kommentar)

Vi delar uppfattningen att restsituationer ibland leder till brister som kan vara riktigt besvärliga, skriver Maja Marklund, Läkemedelsverket, i en replik om läkemedelsbrist.

Socialstyrelsen borde kraftigt skärpa kraven på sann vetenskaplig förankring i legitimerade vårdyrken, anser fysioterapeuten Kristofer Levén. (2 kommentar)

Att klä av sig naken och bli undersökt och behandlad utan att ens få se ansiktet på sin läkare – hur känns det, undrar hudläkaren Susanna Sandberg som fortfarande har munskydd på jobbet.

Kunskap om kvinnokroppen utifrån ett livscykelperspektiv behöver öka inom vården, skriver Cecilia Winberg, Fysioterapeuterna, och Eva Nordlund, Svenska barnmorskeförbundet.

Att det sällan finns upparbetade kanaler för samarbete kring utbildning av läkare är allvarligt, skriver debattörer från Sylf och flera föreningar för ST-läkare.

För mig handlar det där goda samtalet mycket om att hinna både lyssna och att själv utveckla sina tankar. Med möjlighet att gå därifrån med nya infallsvinklar, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Alla inblandade i produktions- och distributionskedjan behöver avkrävas ett tydligare ansvar, skriver Lotta Håkansson, Eva-Maria Dufva, Cecilia Carlens och Gerd-Marie Alenius.

Regeringen måste ta ansvar för att utforma ett nationellt vaccinationsregister som går att ta del av digitalt, anser Anna Starbrink (L) och Amelie Tarschys Ingre (L).

Dagens Medicins reporter Carl-Magnus Hake granskar en rapport om vårdslöseri som nyligen släppts från tankesmedjan SNS.

Numera har jag börjat känna mig rätt trygg i mina medicinska bedömningar, ibland så att själva trygghetskänslan gör mig rädd, konstaterar Linus Källgård.

Argumentet att listningen ska ske på läkare visar att företrädarna för landets distriktsläkare inte förstår hur primärvården fungerar, skriver Anders W Jonsson (C) i en replik.

För kvinnor utan fast bostad är det omöjligt att få traumabehandling, eftersom en stabil vardag är ett krav, skriver Josefine Agius, Elisabet Mattsson och Woman Advisory Board.

Behöver primärvården reformeras för att göra det bättre för patienterna eller vårdgivarna? Det frågar sig Marina Tuutma och Ylva Sandström, Distriktsläkarföreningen.

Om känslan blir att ”alla andra” glider lite på sanningen ökar lockelsen att själv ta efter, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.

Vi ska öka bemanningen kraftigt samtidigt som antalet patienter minskar. Mottagningar riskerar att stänga, skriver Josefine Davidson och Evelina Bihl, Stockholm Kids BUMM. (2 kommentarer).

Varje patient behöver inte ha tillgång till alla hjälpmedel, men varje patient bör få tillgång till rätt hjälpmedel, skriver Emma Henriksson, Storstockholms Diabetesförening. (1 kommentar)

Det är inte helt ovanligt att det inte finns fler uttag att göra då man ska hämta ut sin blodtrycksmedicin för femtioelfte gången, skriver apotekaren Thony Björk i en replik.

Adel Abu Hamdeh har en idé om hur dokumentationspåbuden uppifrån kan stävjas: Alla nya krav på dokumentation måste omräknas till personalkostnader.

Rätten till vård måste gå före krav på lönsamhet – även de som är drabbade av en mindre vanlig sjukdom måste få vård i tid, skriver Barbro Westerholm (L).

Avståndet och tillgången till slutenvård bestämmer hur primärvårdens uppdrag ska se ut. Det borde snarare vara tvärtom, anser Carina Olson och Sara Banegas, Praktikertjänst.

”En känsla av att ständigt balansera på gränsen för vad personal och patientsäkerhet orkar är förödande”, skriver Dagens Medicins chefredaktör Lisa Blohm.