Få hela storyn
Starta din prenumeration

Ledarskap

Thomas Lindén om att leda i krisen: ”Det var oerhört mycket friktion”

Publicerad: 16 september 2021, 11:07

”Detta var en sak som var väldigt tuff. Så jag funderade förra våren och tänkte att nu är det nog inte många veckor kvar innan jag inte är kvar på detta jobb”, sa Thomas Lindén vid Läkarförbundets seminarium i veckan.

Foto: Sophie Ankarcrona Martinez

Om sina intryck av att leda i kris, svårigheter att bemöta medier och interna konflikter under covidpandemin vittnade Thomas Lindén från Socialstyrelsen, statsepidemiolog Anders Tegnell, SKR:s Emma Spak och andra läkare i chefspositioner om på ett seminarium.


Ämnen i artikeln:

Covid-19SocialstyrelsenFolkhälsomyndighetenSKRRegion Jönköpings länAstra ZenecaCovidvaccinLeveranskrisen

Hur förändras tillvaron och det medicinska ledarskapet när man går från vardag till kris? Kring den laddade frågan cirklade samtalet när Läkarförbundets chefsförening kallat till en temadag i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm, där åhörarna deltog fysiskt eller streamat.

Bland annat avslöjade Thomas Lindén, statschefläkare och chef på för avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen, att han under en period under covid-19-pandemin övervägde att lämna sitt chefsjobb.

 – Våren 2020 hade vi i färskt minne leveranskrisen hösten 2019, då en upphandlad leverantör av vårdprodukter inte kunde leverera. Då var det viktigare att inte gå över upphandlingsreglerna än att köpa någon annanstans. Och så lät vi juridiken gå före patienternas vårdbehov. Det är min upplevelse.

Läs också: Enkät om vilka brister pandemin har blottlagt 

Sedan kom viruset våren 2020.

Thomas Lindén upplevde att det blev allt mer besvärligt att jobba med kunskapsstöd enligt strikta processer och arbetsordningar, som normalt tar flera år – när sjukvården behövde öka sin förmåga och snabbt få kunskap kring hur den skulle hantera smittan.

– Det var oerhört mycket friktion, och det behövdes personer som kunde förstå att nu är det en annan situation. Detta var en sak som var väldigt tuff. Så jag funderade förra våren och tänkte att nu är det nog inte många veckor kvar innan jag inte är kvar på detta jobb.

Även Emma Spak, chef för sektionen för hälso- och sjukvård, på Sveriges Kommuner och Regioner, övervägde att återgå till läkarrollen när hon hörde hur kämpigt kollegorna på olika sjukhus hade det våren 2020. 

”Det var jättesvårt att stå bredvid i början och när Sara Lei ringde om att det krisade med skyddsutrustning, funderade jag på att ta tjänstledigt och vad jag kunde bistå med. Det var riktigt ångestskapande”, berättade Emma Spak (till höger), här bredvid Thomas Lindén (till vänster) och Anders Tegnell (mitten).

Foto: Sophie Ankarcrona Martinez

”Svårt att stå bredvid”

– Det var jättesvårt att stå bredvid i början och när Sara Lei (specialist i internmedicin och sektionschef på Karolinska universitetssjukhuset, redaktionens anmärkning) ringde om att det krisade med skyddsutrustning, funderade jag på att ta tjänstledigt och vad jag kunde bistå med. Det var riktigt ångestskapande, berättade hon. 

Men i stället valde Emma Spak att stanna kvar och arbeta med regionernas krisberedskap

Statsepidemiolog Anders Tegnell, som både fått mycket ris och ros under pandemin, uppgav att han till en början trodde att ”Kina skulle klara det här”.

– Det är inte så att man vaknar en morgon och kommer på att det ska bli en treårspandemi.

En månad senare, våren 2020, var krisen ett faktum.

Anders Tegnell hade liknande erfarenheter som Thomas Lindén när det gäller att de vanliga rutinerna för beslutsfattande var för långsamma.

– Det som Thomas pratade om på Socialstyrelsen gäller väl egentligen också Folkhälsomyndigheten, men det var inte riktigt lika illa, så vi hade nog lite lättare genom att vi hade ett snabbspår. 

Samtliga tre uppgav att det förekommit intensiva kontakter med medier och Emma Spak uppgav att SKR:s presschef gjort en stor insats, vilket avlastade henne.

Om hur han upplevde medias bevakning, sade Anders Tegnell att:

– Media tycker att man bara förmedlar information, men vi som satt på andra sidan tyckte att det handlade om att bara kritisera oss.

”Alla hade synpunkter”

Diskussionerna och polariseringen i media har också skapat intryck hos Thomas Lindén.

– Alla hade synpunkter på hur man bäst skulle hantera både smittspridning och de kunskapsstöd vi tog fram.

Etiska krav bör också ställas på hur akademiker kommunicerar med media, anser han.

– Det är svårt för en journalist som inte är påläst att förstå perspektivet hos en person, och om det härrör från personens expertkunskap eller allmänt stor kunskap eller gissningar eller önskningar. 

Thomas Lindén säger:

– Hur har vi som grupp skött det här? Det tycker jag att vi inte alltid gjort.

Malin Bengnér (till vänster), smittskyddsläkare, Region Jönköpings län står tillsammans med Anna Maria Lagnkilde (mitten), Global Clinical Head Astra Zeneca och ordförande Industriläkarföreningen och Anne-Marie Wennberg Larkö (till höger), sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Foto: Sophie Ankarcrona Martinez

Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län, minns stunden när hon fick beskedet från Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell, att det första svenska fallet där en patient insjuknat i covid-19, fanns i regionen.

– Det var fredagen den 31 januari strax efter kl 12 … Då ringde telefonen. Sedan följde en lång kväll, då bland annat media och en representant för den kinesiska ambassaden hörde av sig.

 Senare gick halva hennes arbetstid under en tid åt prata med journalister.

 Som tidigare virusforskare och infektionsläkare och mediatränad kände hon sig tidigt ”hyfsat trygg” i att prata om spikeprotein, r-tal och virusvarianter. 

Men i maj 2020 ökade hennes frustration kring mediernas granskande bevakningsroll. 

– Det är otroligt jobbigt, och otroligt polariserat, och hur man i media vill diskutera detaljer och hur man hela tiden väljer ut svartvita förenklingar.

Anna Maria Lagnkilde, global forskningsledare för Astra Zeneca, som tillsammans med Oxford University tagit fram ett covidvaccin berättade att den snabba tekniska vaccinutvecklingen inte varit möjlig för en sisådär tio år sedan.

Hon berättade att det egna vaccinprojektet hade lokala forskningsprogram med tusentals patienter i olika länder i världen. Och att det inte alltid var så lätt att leda.

– Hur skulle vi hantera kommunikationen till patienter, hur skulle vi få ut läkemedel till dem. Logistiska frågor tog upp all min tid, skulle jag vilja säga.

Psykiatern, SKR-rådgivaren och moderatorn Martin Rödholm förde en diskussion om den tid som varit och hur vårdpersonalen orkat med, tillsammans med Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör och professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon berättade om hur folk mitt i allt det svåra fann en meningsfullhet i yrket och ”det är det här vi är utbildade till att göra”. 

– Vissa påstår att ”det är lidandet som ger utveckling”, sade Martin Rödholm. 

– Ja och att ”kaos är granne med gud”, inflikade Ann-Marie Wennberg Larkö. 

Läs mer:

Att bli mellanchef är inte att bli nickedocka

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Monica Kleja

Reporter

monica.kleja@dagensmedicin.se

Sophie Ankarcrona Martinez

Reporter

sophie.ankarcrona@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News