Få hela storyn
Starta din prenumeration

Arbetsvillkor

Oro för långsiktiga effekter för utsatt sjukvårdspersonal

Publicerad: 10 juni 2021, 04:00

För sjukvårdspersonal som haft för lite återhämtning kan effekterna av svåra upplevelser komma långt senare, säger forskaren Ann Rudman.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån

Arbetet med de svårast sjuka covidpatienterna har utsatt sjukvårdspersonal för stora psykiska påfrestningar. Det syns i undersökningar redan nu, och kommer att märkas lång tid framöver, anser forskare.


Ämnen i artikeln:

Högskolan i Dalarna Karolinska institutetVårdförbundetSineva RibeiroCapio S:t Görans sjukhusSödertälje sjukhusCovid-19

Rapporter från både Sverige och andra länder visar hur hälso- och sjukvårdspersonals psykiska hälsa har påverkats under covid-19-pandemin. 

”För vårdpersonal som arbetar med infekterade patienter, vilket för många i dag innebär ökad arbets­belastning, stress och oro, bedömer vi att det finns en ökad risk för framtida arbetsrelaterad stressproblematik, utmattningssyndrom och annan psykisk problematik som ångest och PTSD”, skriver exempelvis Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm i en prognos om lång- och kortsiktiga effekter. 

Läs också: ”Det knäckte mig att vi inte kunde rädda dem” 

I en studie vid Karolinska institutet, finansierad av Afa Försäkring, fick 700 personer från Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm och Södertälje sjukhus skatta sina symtom vår respektive höst 2020. Närmare 20 procent av vårdpersonalen uppvisade starka stressreaktioner, mätt i depression, utbrändhet och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. 

– Det är inte konstigt att de som arbetat under hög stress och många gånger med nya arbetsuppgifter uppvisade tecken på stress i maj, precis efter den första vågen av covid-19. Men det var upp till 20 procent som fortfarande uppvisade symtom i september och dem behöver man uppmärksamma, säger Sophia Appelbom, doktorand och en av forskarna bakom studien.

Sjuksköterskor drabbade världen över

Redan i april 2020 larmade den internationella sjuksköterskeorganisationen ICN om den ökade risken för PTSD, utmattning och andra stressrelaterade tillstånd. Den senast insamlade datan från nationella organisationer visar att psykisk ohälsa bland sjuksköterskor ökat i en rad länder, från redan höga nivåer. 

Till exempel visade en brittisk enkätstudie som gjordes under pandemins första våg med över 700 personer inom intensivvården att närmare 40 procent rapporterade kliniska tecken på PTSD. De som enligt studieresultatet mådde sämst var gruppen sjuksköterskor. 

Vårdförbundet får samtal från ­medlemmar som plågas av tankar på sådant de inte hunnit med i vårdarbetet, berättar ordföranden Sineva Ribeiro. Andra får upp bilder av rader med ­patienter på mage, eller som avlidna i säckar.

– Det är händelser och minnen som kommer tillbaka som flashbacks. En del klarar av att ta hand om det på egen hand om de får ledighet och vila men inte andra. Det oroar mig verkligen, vad kommer det att innebära när vi kan slappna av igen, undrar Sineva Ribeiro.

Dåligt utgångsläge

Ann Rudman är forskare vid Högskolan Dalarna och Karolinska institutet, och har länge studerat sjuksköterskors mående. 

– Efter att ha undersökt det här sedan 2007 kan jag säga att vi inte hade något fantastiskt utgångsläge. Det har ju varit en ansträngd arbetsmiljö på många ställen redan innan pandemin, säger Ann Rudman. 

Forskaren Ann Rudman är orolig för vad den ökade arbetsbelastningen och psykiska påfrestningen kan få för effekter på längre sikt.

Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån

Hon är orolig för vad den ökade arbetsbelastningen och psykiska påfrestningen kan få för effekter på längre sikt. 

– Vi har i våra tidigare studier sett att ökade nivåer av stress under de tre första åren i yrket ger effekter på kognition, sömnproblem och depression även senare. Vi vet att den här typen av belastning får konsekvenser på lång sikt.

Tillsammans med andra forskare genomför Ann Rudman just nu en interventionsstudie där hälso- och sjukvårdspersonal kan få hjälp med att bearbeta återkommande minnesbilder. Studien, kallad Ekut-P, går ut på att deltagarna får göra enkla kognitiva uppgifter på sin smartphone.

Läs också: ”Det hjälpte inte – bilden kom tillbaka” 

Men trots att så många har påverkats under pandemin, är antalet som anmält sig till studien litet. Ann Rudman tror att en anledning är att sjukvårdspersonal är så vana vid till exempel flash­backs att de inte ser det som att de har problem som de kan få hjälp med.

– Sjukvårdspersonal är vana vid att hantera svåra händelser i jobbet. De vet inte heller hur bra hjälp man kan få, säger hon.

En annan faktor är att sjukvårdspersonal har svårt att se sig själva som de som behöver hjälp, när de i sitt arbete är de som hjälper, anser Ann Rudman. Men många har arbetat under hård press. Det kommer att märkas längre fram, tror hon. 

– Smällen kan komma efteråt för dem som haft för lite återhämtning. Då måste vi vara beredda att hantera det. 

Läs alla intervjuerna med en undersköterska, en sjuksköterska och en läkare:

”Det knäckte mig att vi inte kunde rädda dem”
”Det hjälpte inte – bilden kom tillbaka”
”Man drömde om jobbet hela tiden”

Studie syftar till att tränga bort minnen

• Ekut-P står för Enkel kognitiv uppgift efter trauma under covid-19 – sjukvårdspersonal och är en pågående forskningsstudie. 

 

• Dess syfte är att minska förekomsten av påträngande minnen efter traumatiska händelser i samband med covid-19-pandemin.

 

• En traumatisk händelse kan exempelvis vara en tragisk död för en patient, en situation där vården inte fungerat som planerat, händelser som inneburit risk för smitta eller en kollega som blivit sjuk eller av­lidit av covid-19.

 

• Studien är öppen för all sjukvårdspersonal som haft klinisk tjänstgöring under pandemin.Den leds av professor Emily Holmes.

 

• Mer information finns på www.ekutp.se.  

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Sara Heyman

Teamledare – nyheter

sara.heyman@dagensmedicin.se

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Petra Hedbom

Reporter

petra.hedbom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev