Få hela storyn
Starta din prenumeration

Arbetsvillkor

”Det hjälpte inte – bilden kom tillbaka”

Publicerad: 10 juni 2021, 04:00

Veronica Lindströms påträngande minnesbild från första pandemivågen kom hela tiden tillbaka och störde hennes liv.

Foto: Josefine Stenersen/Bildbyrån

En intetsägande bild av en ambulansdörr som stängs inifrån om en svårt sjuk covidpatient, återkom ständigt i huvudet på sjuksköterskan Veronica Lindström.


Ämnen i artikeln:

Covid-19AmbulanssjukvårdRegion Stockholm

– Minnet kom när som helst och då tappade jag koncentrationen. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, jag kunde inte styra det. Det kom på fritiden också så jag var aldrig riktigt ledig. 

Läs också: ”Det knäckte mig att vi inte kunde rädda dem” 

Bilden var från ett ambulansuppdrag tidigt under pandemin. I full skyddsutrustning och iklädda skyddsmask 90, hämtade ambulansteamet en patient med covid. Veronica Lindström satte sig hos patienten och stängde ambulansdörren. Utanför stod en anhörig som inte kommit sig för att ta adjö och inte fick följa med i ambulansen. Veronica tänkte att det nog var sista gången de två träffade varandra. 

– Det där stängandet av ambulansdörren blev min upplevelse. Jag är förvånad över att det var just det minnet som fastnade, man hade ju kunnat tänka sig att det snarare skulle varit nåt om ond bråd död, säger hon i dag, ett drygt år senare.

Hon har funderat över om det berodde på att allt med covid-19 var helt nytt, på rädslan att bli smittad och på att så mycket kontakt gick förlorad när bara ögonen syntes på vårdpersonalen och skyddsmasken gjorde det svårt att kommunicera.  

– I dag är det ju det nya normala, det är vardag och man tänker inte på det så mycket längre, säger Veronica Lindström.

Hon sov inte dåligt, ”mådde inte uselt” och hade aldrig en tanke på att söka hjälp men påverkades ändå av minnesbilden som alltid dök upp.

– Jag hade svårt att koncentrera mig och det störde hela mitt liv. Det tar så mycket kraft och energi att försöka slippa en tanke. Jag försökte med det mesta jag kunde komma på men det hjälpte inte, den kom tillbaka. 

Det hon upplevde kallas upprepade och påträngande minnen eller flashbacks och kan vara symtom vid traumatiserande händelser och vid posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det kan gå över av sig självt – eller inte. 

Veronica Lindström är också forskare vid Karolinska institutet. Där träffade hon på sommaren en kollega som frågade om hon ville delta i Ekut-P. Det är en studie av vårdpersonal som lider av återkommande minnesbilder efter att ha jobbat med covidpatienter. 

”Vi kan inte vara svaga – vi vårdar”

Ett formulär som skulle fyllas i gjorde henne medveten om vilket utsatt yrke hon faktiskt jobbar i och att pandemin inneburit extra stress. Sedan fick hon instruktioner om en övning hon skulle göra.

– Jag kan tala om att man gör det med sin mobiltelefon eller dator men mer säger jag inte för att inte påverka studien, säger hon.  

Efter övningen kom bilden ändå tillbaka men något hade hänt med den, den var inte lika påträngande. Nästa gång gjorde hon övningen igen precis när bilden hade kommit upp och sedan dess är den borta. 

Veronica Lindström är normalt väldigt selektiv med vad hon delar med sig av till andra människor, men om det här berättar hon öppet för kollegor. Hon har nyfiket undrat om de också haft ”bilder som dyker upp i huvudet”, som hon uttrycker det när hon frågar.

– Men det är jättesvårt för oss i vården att prata om sånt, som jag upplever det. Vi kan inte vara svaga, vi vårdar och vill inte bli vårdade.  

När hon ändå tror att det kan vara till nytta sticker hon till en kollega ett kort med kontaktuppgifter till forskningsgruppen.

– Jag säger att ”om det dyker upp bilder är det här ett jäkligt bra visitkort”. Jag är mycket mer effektiv i dag, kan koncentrera mig bättre och tänker inte på mitt arbete på fritiden. När jag är ledig är jag ledig.

Läs alla artiklarna:

”Vi kan inte vara svaga – vi vårdar”
”Man drömde om jobbet hela tiden”
”Det knäckte mig att vi inte kunde rädda dem” 

 

Kommentera

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev