Få hela storyn
Starta din prenumeration

Arbetsmiljö

De sniffar knark på rättspsyk

Publicerad: 17 september 2021, 13:00

Bild 1/2  Det är unikt att vara både hundförare och ha kompetens inom verksamhetsområdet – vilket mentalskötaren Alexander Hansson, med hunden Joy, och vårdenhetschefen Marika Broberg och hennes två hundar, Doriz och Bosse, har. De arbetar tillsammans på Rågårdens rättspsykiatri.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Bosse, Joy och Doriz nosar till sig narkotika inom rättspsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. De är de första narkotikahundarna som tränats upp på ett sjukhus i Sverige.


Ämnen i artikeln:

Sahlgrenska universitetssjukhusetMental hälsaPå golvetBeroende

I det dagliga arbetet på Rågårdens rättspsykiatri vid Sahlgrenska håller vårdpersonal ett vaksamt öga över lokalerna för att upptäcka saker som inte är lämpliga för vårdmiljön. Vissa dagar kan de drabbas av en känsla att något inte stämmer med en patient och att det kan finnas droger på avdelningen. De letar febrilt utan framgång, frustrationen växer, mycket tyder på att det finns något på avdelningen men de kan inte hitta preparatet. Misstanken förs vidare till enhetschefen som via säkerhetsansvarig kontaktar Kriminalvården – som kommer med narkotikahundar när de har möjlighet. 

”Oro sprider sig lätt”

– Det kunde dröja med hjälpen förr, vilket blev en utmaning. Oro sprider sig lätt. Även om det är en enstaka patient som tar ett preparat och mår dåligt, skapar det otrygghet för både personal och patienter. Nu kan man återgå till det normala ganska snabbt efter en incident, berättar Rebecka Nordh, verksamhetssamordnare på rättspsykiatrin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

 

Rebecka Nordh är verksamhetssamordnare på Rågårdens rättspsykiatri och berättar hur tillgången till ”hundenheten” gör så att medarbetarna kan ge mer tid till patienterna.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Det var i somras som narkotikahundarna Bosse, Joy och Doriz blev en del av rättspsykiatrin på Rågården. Sedan dess upplever Rebecka Nordh, som är sjuksköterska i grunden, att vårdpersonalen kan lägga mer fokus på omvårdnad och behandling. Det skapar också trygghet för medarbetarna ur ett arbetsmiljöperspektiv då hundförarna Alexander Hansson och Marika Broberg finns nära till hands med hundarna – både preventivt med spontana sök och med akutsök vid misstankar om narkotika i verksamheten. 

– Patienterna vet vilka hundarna och Marika och Alexander är och de får gärna komma fram och klappa hundarna när de är klara. Det blir mjukare, mer avväpnande. Det handlar inte om att kontrollera och straffa, utan om att skapa en god behandlingsmiljö och minimera risker, säger Rebecka Nordh. 

Läs också: ”Kö till patienternas bästa vän” 

Marika Broberg (till vänster) och Alexander Hansson med Bosse, Doriz och Joy, som beskrivs som lugna och stabila hundar. ”Vi måste kunna läsa vår hund, den berättar saker för oss medan den letar. Det är där kunskapen om hund kommer in”, säger Alexander Hansson.

Foto: Daniel Stiller/Bildbyrån

Målet är att inte hitta något

Marika Broberg, vårdenhetschef på rättspsykiatriakuten, är en av initiativtagarna till ”hundenheten”. Förutom 30 år som hundtränare har hon arbetat 25 år inom psykiatrin och sett hur droger påverkar patienters rehabilitering. Eftersom många patienter har missbruksproblem är detta ett sätt att bidra med en så drogfri miljö som möjligt. Både hon och Alexander Hansson anser att det största jobbet är förebyggande och målet är att de inte ska hitta något. 

– Det skapar trygghet. Det finns patienter som säger till oss ”jag vill sluta, men det går inte när droger läggs framför mig. Hjälp mig”, berättar Marika Broberg. 

Hon berättar om en polis som sökt i sex timmar efter narkotika och att en hund hittat preparatet efter fem minuter. Förutom att bidra till drogfria avdelningar fyller hundarna en funktion av att ”bryta isen” i kontakten med patienter. De flesta gillar hundar och det blir ett gemensamt intresse som öppnar för bra stunder med både personal och patienter.

– Djur värderar inte människor de möter – de är likadana mot allihop, säger Marika Broberg. 

Orkar 20 minuter i taget

En narkotikahund kostar 150 000, när de är färdigutbildade värderas de till uppemot 300 000 kronor. 

De är familjehundar, hundförarna arbetar därmed både på arbetstid och på fritid med hundarna.

Innan ett sök görs säkrar hundförarna miljön i förväg för att undvika att hundarna skadas

En narkotikahund kan ”torrsöka”, det vill säga nosa utan att finna något, i cirka 20 minuter innan den behöver vila och bytas av med en annan hund. 

Förutom narkotika kan hundarna nosa till sig läkemedel och visar intresse för kontaminerade ytor, där narkotika har funnits eller intagits.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

 

Sophie Ankarcrona Martinez

Reporter

sophie.ankarcrona@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News