Få hela storyn
Starta din prenumeration

Utmärkelser

15 år med Athenapriset – från klamydiatest till artrosskola

Publicerad: 27 april 2022, 04:29

Förra årets Athenapris tilldelades Joint Academy. Medgrundaren Leif Dahlberg och Helena Hörder, fysioterapeut, tog emot priset.

Foto: Pax Engström Nyström

Athenapriset fyller 15 år – i dag onsdag den 27 april startar nomineringstiden för Sveriges största pris för forskning och innovationer som kommit till genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.


Ämnen i artikeln:

AthenaprisetToppnyheterToppnyheter Kommunal Hälsa

Nu öppnar vi för nomineringar till Athenapriset för femtonde året i rad. 2008 var första gången Athenapriset delades ut. Initiativtagare var Nina Rehnqvist, då ordförande i Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen. Hon ingår fortfarande i juryn för priset.

– Det är roligt att Athenapriset fortfarande lever, säger Nina Rehnqvist som konstaterar att nomineringarna har blivit fler och bättre. 

– I början var det ganska svårt att få samsyn vid bedömningarna. Vetenskaplighet var juryn van att bedöma medan bedömning av samverkan, som ju Athenapriset syftar till, var mindre självklar och vi fick argumentera för att tydliggöra betydelsen. När jag ser listan med alla pristagare genom åren slår det mig att flera projekt medverkat till att liv räddats, eller förloppet förbättrats, fortsätter hon.

Sedan 2012 är Dagens Medicin och Vinnova ansvariga för Athenapriset, som även stöttas av Vetenskapsrådet, Lif och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte.

Nomineringstiden startar onsdagen den 27 april. Sista nomineringsdag för Athenapriset är den 29 maj. Både nomineringar av andras och egna projekt är välkomna. Nomineringen sker i två steg, i det första steget behövs bara en kortfattad motivering. I nästa steg gör juryn ett urval av de mest intressanta bidragen som få göra en mer utförlig beskrivning. 

Vinnaren, som utses av en jury, får 100 000 kronor i ett forsknings- och utbildningsstipendium. Prisutdelningen sker den 25 oktober i anslutning till en digital konferens om utrymmet för klinisk forskning och innovation i dagens pressade sjukvård.  

– Det är svårt att få en heltäckande bild men det har så klart varit stora utmaningar och i hög grad varierande möjligheter att bedriva klinisk forskning under pandemin. Forskning som kräver tillgång till patienter och vårdresurser riskerar alltid att stå tillbaks när sjukvården överbelastas, och särskilt i kombination med personalbristen som under pandemin uppstod både på grund av omlokalisering och sjukdom, säger Jonas Oldgren, nytillträdd huvudsekreterare för klinisk forskning på Vetenskapsrådet och ny ledamot i Athenaprisjuryn. 

Han konstaterar att många viktiga forskningsprojekt ändå har kunnat genomföras och skapat värdefull ny kunskap. Dessutom hyser han gott hopp om framtiden. 

– Min uppfattning är att forskarlusten snarast har ökat under pandemin. Vi har ju sett många goda exempel såsom den rekordsnabba utvecklingen av vacciner mot covid-19 och utvärdering av effektiva behandlingar mot svår covid-19 som förhoppningsvis stimulerar fler att forska. Pandemin skulle kunna ses som ett ”stresstest” av infrastrukturer och beslutsvägar inom klinisk forskning, fortsätter han.

Många olika typer av projekt har fått Athenapriset genom åren, men de har alla hört till något av följande områden:

• Utveckling och förbättring av diagnostik, behandling eller prevention. 

• Nya metoder, tjänster, tekniker eller produkter som utvecklar hälso- och sjukvården

• Tjänster som ger ökad nytta, tillgänglighet och delaktighet för patienter.

De första Athenapristagarna var Torvald Ripa och Peter Nilsson vid Länssjukhuset i Halmstad, som fick priset för sin upptäckt av en helt ny stam av bakterien Chlamydia trachomatis, och utveckling av ett test för att spåra den.

Torvald Ripa och Peter Nilsson tog emot det allra första Athenapriset, 2008.

Foto: Magnus Gotander

Förra årets pristagare var Joint Academy, som utvecklat ett digitalt program för behandling med fysioterapi vid artros. Verktyget ger patienterna tillgång till behandling med en frekvens som är svår att genomföra i fysisk vård. Som en del i den digitala behandlingen erbjuds patienterna handledning av en personlig fysioterapeut. Patienterna kan också följa resultatet av behandlingen när de registrerar sina data, exempelvis upplevd smärta. Det patientrapporterade utfallet samlas in och blir underlag för vetenskapliga uppföljningsstudier.

– Med Athenapriset i ryggen har Joint Academy kunnat lansera tre nya behandlingsprogram – för ländryggssmärta, handartros och axelsmärta. Med de nya behandlingarna kommer vi att kunna hjälpa fler patienter att få rätt vård i rätt tid. Vi har också tagit fram en gruppfunktion i appen där kan patienter få stöttning av varandra, dela tips och sätta upp gemensamma mål, berättar Leif Dahlberg, medgrundare och medicinsk chef på Joint Academy.

Maja Florin, projektledare, Athenapriset

Athenaprisets jury bedömer bidragen efter fem olika kriterier

1) Samverkan: Projektet ska alltid kräva medverkan från sjukvården, akademin och näringslivet.

2) Innovationshöjd: Forskningen ska baseras på en idé till en ny eller förbättrad metod, teknik, tjänst eller produkt för behandling, diagnostik eller prevention av sjukdom.

3) Medicinsk nytta: Forskningen ska resultera i en visad nytta för patienter och sjukvård, och leda fram till utveckling av evidensbaserad medicin.

4) Samhällsnytta: Forskningen ska generera ett positivt värde även ur samhällets perspektiv, till exempel genom att bidra till ökad hållbarhet, jämställdhet eller effektivare resursutnyttjande med hälsoekonomiska vinster.

5) Vetenskaplig kvalitet: Studierna ska uppfylla kraven på jämförbarhet och säkerhet och resultaten ska vara vetenskapligt dokumenterade.

Här är länken till nomineringsformuläret för Athenapriset 2022. För frågor om Athenapriset, kontakta vår projektledare Maja Florin, maja.florin@dagensmedicin.se 070-691 24 39.

Välkommen med din nominering!

Alla Athenapristagare genom åren – från klamydiatest till artrosskola

2008 Torvald Ripa och Peter Nilsson, Länssjukhuset i Halmstad, som fick priset för sin upptäckt av en helt ny stam av bakterien Chlamydia trachomatis, och utveckling av ett test för att spåra den, i samarbete med företaget Abbott.

2009 Anders Persson och Anders Ynnerman vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping, för utvecklingen av avancerade metoder inom medicinsk bildbehandling som har möjliggjort så kallade virtuella obduktioner.

2010 Raypilot, ett navigationssystem som löser problemet med att lokalisera tumören vid strålbehandling. Pristagare var en forskargrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

2011 Stefan Hansson, Skånes universitetssjukhus, och kollegor för en diagnosmetod för sjukdomen preeklampsi, havandeskapsförgiftning, redan tidigt i graviditeten, vilket kan leda till utvecklingen av en potentiellt effektiv läkemedelsbehandling.

2012 Ann Hellström, överläkare och professor vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, och hennes forskargrupp som har utvecklat en metod att förebygga och behandla blindhet hos för tidigt födda barn.

2013 Ola Winqvist med kollegor för en ny och skonsam metod att filtrera bort aktiverade immunceller ur blodet, som en alternativ behandling vid inflammatorisk sjukdom, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar och multipel skleros.

2014 Företaget Immunicum och en forskargrupp vid Akademiska sjukhuset för utvecklingen av ett cancervaccin för behandling av njurcancer.

2015 Stefan James med kollegor vid Uppsala Clinical Research Center för sitt arbete med registerbaserad och randomiserad klinisk prövning – Taste-studien.

2016 Internetbaserad KBT för behandling av hälsoångest, ett projekt vid Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska institutet.

2017 SMS-livräddare, en tjänst som via mobilen slår larm till frivilliga hjärtlungräddare i närheten då en person drabbats av hjärtstopp.

2018 Epi Mix, en teknik som förkortar tiden för undersökningar med MR-kamera. Tekniken har utvecklats vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset med GE som samarbetspartner.

2019 rPAP, en medicinteknisk utrustning för behandling av för tidigt födda barn som behöver hjälp att andas. Metoden har utvecklats av forskare vid Östersunds sjukhus och Karolinska institutet.

2020 Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester.

2021 Joint Academy, digitalt verktyg för behandling med fysioterapi vid artros.

 

 

Dela artikeln: